PRIMARY SOURCES

ON COPYRIGHT

(1450-1900)

Swedish Ordinance on the Limitation of Terms of Protection, Stockholm (1841)

Source: Swensk Författnings-Samling, No. 71, 1841. Kongl. Maj:ts och Riksens Ständers faststälde Tryckfrihets-förordning; Dat. Örebro den 16 Julii 1812. Med de derefter, och sist wid Riksdagen i Stockholm åren 1840 och 1841, af Konungens och Riksens Ständer antagna förändringar. Location: National Archives of Sweden.

Citation:
Swedish Ordinance on the Limitation of Terms of Protection, Stockholm (1841), Primary Sources on Copyright (1450-1900), eds L. Bently & M. Kretschmer, www.copyrighthistory.org

Back | Record | Images | Commentaries: [1]
Translation only | Transcription only | Show all | Bundled images as pdf

24 transcripted pages

Chapter 1 Page 1


1841. No. 71.

Swensk Författnings-Samling.

Kongl. Maj:ts och Riksens Ständers faststälde TRYCKFRIHETS-FÖRORDNING;

Dat. Örebro den 16 Julii 1812.

Med de derefter, och sist wid Riksdagen i Stockholm åren 1840 och 1841, af Konungen och Riksens Ständer antagna förändringar.

Wi CARL, med Guds Nåde, Sweriges, Göthes och Wendes Konung u. u. u. Afrwinge till Norrige, Hertig till Schleswig Hollstein, Stormarn och Ditmarsen, Grefwe till Oldenburg och Delmenhorst u. u. Göre weterligt: att sedan Riksens nu församlade Ständer enhälligt beslutit att, i wiza afseenden, förändra den hittills gällande Tryckfrihets-Förordningen af den 9 Martii 1810, och denna sålunda förändrade Lag blifwit till Wårt Nådiga gillande öfwerlemnad, så hafwe Wi, i kraft af den, enligt 85§ i Rege

 




Chapter 1 Page 2


rings-Formen, Oz tillkommande rättighet, welat denna, af Riksens Ständer samtyckte, Tryckfrihets-Förordning härmed antaga, gilla och bekräfta, alldeles såsom den ord för härefter följer:

 

Wi efterskrifne Swea Rikes Ständer, Grefwar, Friherrar, Biskopar, Ridderskap och Adel, Klerkeri, Borgerskap och Menige Allmoge, som nu här i Örebro till Allmän Urtima Riksdag församlade äro, Göre weterligt: att som, uti den af Oz under den 6 Junii 1809 antagne, och af Konung och Ständers fastställde Regerings-Form, Tryckfriheten blifwit Swenska Folket tillerkänd, förmedelst det stadgande i berörde Grundlads 86 §: att med Tryckfrihet bör förstås hwarje Swensk Mans rättighet, att, utan några af den offentliga Makten i förwag lagda, af Tryckfrihets Lagen ej föreskrifna, hinder, utgifwa Skrifter; att sedermera inför laglig Domstol kunna tillatas för deras innehåll, och att icke, i annat fall, kunna derföre straffas, än om detta innehåll strider emot tydlig Lag, gifwen att bewara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning; Altså, och med hänsigt till de sålunda föreskrifna ändamål, hafwe Wi härmed welat förklara hwar och en fritt och öppet, att, med iakttagende af de föreskrifter mot Tryckfrihetens mizbruk, hwilka här nedanföre, i öfwerensstämmelse med Rikets Allmänna Lag, skola uttryckligen stadagr, i afseende på Statens inwärtes lugn och utwärtes säkerhet, samt det Högsta med förknippade helgd, sina tankat uttrycka och meddela i alla ämnen, i hwad skirfart som helst, och ehwad föremålet skulle wara, detta Rike

 




Chapter 1 Page 3


enskilde, eller främmande Länder, ett närwarande tidehwarf eller de förslutna, lefwande personer eller afskildna. Till följd häraf, och jemte det Wi härmed förpligte alla dem, på hwilka en laglig pröfning af förbrytelser i allmänt tryck ankomma kan, att wara den oskyldiges lagliga wärn och beskydd, hafwe Wi, till Tryckfrihetens försäkrande på ett sätt, förenligt med ett Borgerligt Samhälles och hwarje Medborgares rättmätiga fordringar, welat stadga och förordna följande:

 

§. 1.

1:o Alla förut gällande Lagar, Stadganden och Föreskrifter, i afseende på Tryckfriheten eller Bokhandeln, ware härmed upphäfna, och såsom en följd häraf, äfwen alla hittills gifna särskilda Förbud emot utgifwandet af wiza Böcker, Skrifter och Handlingar; Skolande deza ei kunna åtalas, annorlunda än denna Tryckfrihets-Lag bjuder.

Under ordet Skrift, som i denna Lag nyttjas, skall förstås allt hwad, genom Tryck, under Allmänhetens öhon lägges. Med Periodisk Skrift förstås en sådan, som i nummerföljd, eller på bestämda tider utgifwes.

 

2:o Någon tryckningen föregående granskning af Skrift, eller något förbud emot tryckning deraf, skal ej äga rum. Ej skal någon Skrift kunna före des utgifwande Boktryckare, Utgifware eller Författare affordras, ej eller något för tryckningen eller utgifningen hinderligt inseende öfwer Boktryckerier eller Författare och Utgifware wara tillåtit; Lärowerken dock deras förra rättighet förbehållen, at öfwerse och gilla sådane Afhandlingar, som skola på deras Lärosalar offentligen förswaras.

 

3:o Inga Privilegier på Skrifters utgifwande, af hwad form och beskaffenhet de wara må, skola hädanefter behöfwas, utan ware för hwarje Författare eller Förläggare, thy förutan, utgifningsrätten af trycket fri, andras

 




Chapter 1 Page 4


redan erhållna uteslutande rätt dock oförkränkt. Sådan uteslutande rätt må hädanefter ej förunnas på längre tid än Tjugu år. På obestämd tid redan förunnad gälle endast för dens lifstid, som den erhållit. Privilegier på Skrifters utgifwande, förlänta til Allmänna Inrättningars understöd, äge ej kraft för längre tid än Tjugu år, räknade från denna Lags datum,  Kongl. Maj:t dock obetagit at dem hwarje gång på högst Tjugu år förnya.

 

4:o Utgifware af Dagblad eller Periodiska Skrifter anmäle sig, jemte titeln och tryckningsorten, hos Justitie-Stats-Ministern, som äger att, få wida Sökanden ej för nesligt brott blifwit dömd, eller förklarad owärdig föra andras talan, meddela bewis, att intet hinder emot Skriftens utgifwande förekommer.

 

5:o Privilegier å Boktryckeri skola ej erfordras, utan stånde hwar och en fritt, at utan hinder af någon särskild Författning, äldre Privilegier eller något Boktryckeri Reglemente, samt utan at wara underkastad någon Skrå-Ordning, anlägga sådana Tryckerier, af hwad beskaffenhet eller widd honom tjenligt synes, uti Stad eller inom et afstånd derifrån af högst en half mil.

Då et Boktryckeri sålunda utom Stad anlägges, skola, i alla mål, som Boktryckningen röra, Boktryckare, Arbetare i Tryckeriet, samt der tryckte Skrifters Författare och Utgifware lyda under Stadens rätt.

Den et nytt Boktryckeri inrättar, åligger, at sist Tretio dagar, innan någon Skrift derifrån utgifwes, så wäl hos Magistraten i den Stad, hwaruti Boktryckeriet anlägges, eller under hwars Domsrätt han, såsom Boktryckare, skal lyda, som ock hos den Kongl. Maj:ts Befallninshafwande, under hwars styrelse eller Embetes tilsyn Staden hörer, skriftligen tilkännagifwa, at och hwarest han Boktryckeri anlagt. Uraktlåter någon det, plickte han Ethundrade Riksdaler och warde hans förbrytelse i allmänna Tidningarne kungjord. Utgifwes, från et, på nu föreskrifne sätt icke behörigen anmmäldt Tryckeri, någon brottslig Skrift, ware den olaglige Boktryckaren,  jemte Författaren, un

 




Chapter 1 Page 5


derkastad lika straff och answar, för Skriftens innehåll och skrifart, och hafwe sit Boktryckeri til åklagaren förwerkat. Sedan anläggningen af et Boktryckeri blifwit til Konungens Befallningshafwande anmäld, åligge det honom, genast eller med först afgående Post derom underrätta Justitie-Stats-Ministeren.

 

6:o Författare ware ej skyldig, at å tryckt Skrift låta sit namn utsättas. Ehwad han okänd wara wil eller ej, åligge honom, at tilställa Boktryckaren en förseglad Sedel, innehållane hans namn och hemwist, med påskrifwet betyg om deza upgifters riktighet, af twänne på orten wäl kända, inom Swerige boende Swenske Medborgare, hwilka åligge författareanswar, i händelse Skriften inom laga tid åtalas skulle, och Författarens namn och hemwist befunnes oriktigt upgifne, eller i Sedeln saknades, eller ock Författaren, utan laga förfall, ifrån swaromålet uteblefwe. Röjer Boktryckare Författares namn och hemmwist, då sådant honom ej af Domaren lagligen ålagdt är, böte Twåhundrade Riksdaler och warde hans brott kungjordt i Allmänna Tidningarne.

 

7:o Den hwilken utgifwer Utlandsk Mans arbete, eller öfwersättning deraf, eller Inländsk Mans, som sit namn ej angifwit, äge enahanda rättigheter, pligter og answarighet, som Författare, i alla de fall, där ej i denna Lag annorlunda stadgadt år. Utgifware af Dagblad och Periodiska Skrifter ware altid, i afseende på answaret, ansedde såsom Författare, åliggande dem under lika förbindelse att tilse, det de wilkor, som wid utgifwandet deraf i denna Lag ytterligare stadgas, warda noga iakttagne.

 

8:o Wid Rättegångens början ware Boktryckare skyldig, at Författarens namnsedel til Domstolen ingifwa. I annat fall stånde han författareanswar, så framt icke Författaren sig hos Dommaren sjelfmant tilkännagifwer. Angår Rättegången Dagblad eller Periodiska Skrifter, blifwe Utgifwarens namn af Justitie-Stats-Ministeren, i följd af ofwan föreskrifne anmälan, upgifwet. Domaren äger et genast, sedan namnsdelen blifwit aflämnad, densamma öpna och den derigenom uptäckta rätta parten för Domstolen infalla.

 




Chapter 1 Page 6


Skulle, wid Rättegångens slut, Domaren, pröfwa, at åklagaren i oträngdt mål anstält rättegången, så at namnsedelns brytande deraf blifwit en följd, ware Åklagaren förfallen til Etthundrade Riksdalers böter.

Har Boktryckare, utan Författarens eller Utgifwarens tilstånd, dez namn en Skrift åsatt, straffes enligt Mizgiernings-Balkens 8. Cap. 3. §.

 

9:o Hwarje Skrift ware Författarens eller dez rätts laglida innehafwares egendom. Men så framt Författarens arfwingar eller rättsinnehafware icke inom Tjugu år från hand död utgifningsrättigheten begagnat, äfwensom i händelse ett sådant begagnande icke af dem inom hwart Tjugonde år förnyas, stånde hwar och en öppet att Författarens efterlemnade Skrifter af trycket utgifwa. Hwilken som eljest Skrift trycker eller eftertrycker utan Författarens eller hans rättsinnehafwares skriftliga tillstånd, miste upplagan, eller böte dez fulla wärde, ägarens ensak.

Lag samma ware, om någon trycker eller eftertrycker den öfwersättning af Utländsk Skrift, som annan man utarbetat, eller låter sin Öfwersättning för annans anses; men ej må Öfwersättarens ägande rätt til sitt arbete förhindra någon, at en annan Öfwersättning af samma Skrift utgifwa.

Utgifware af Dagblad och Periodika Skrifter hafwer ej brutit emot Författares ägande rätt, då han, i dem, insända anonyma Skrifter utgifwer. Hwilken som å en Skrift bedrägligt Titelblad eller orätt Författare- eller Utgifwarenamn utsätter, straffes enligt Mizgernings-Balkens 8 Kapitel. Diktadt namn, hwarmed ingen werkelig person utmärkes, ware ej förbudet, att på titulbladet utsätta, då Auctors rätta namnsedel lämnad är.

 

10:o Å hwarje Skrift warde Boktryckarens namn, tryckningsorten och årtalet utsatta; Uraktlåter Boktryckare sådant, plickta han första gången Trehundrade Riksdaler och andra gången Sexhundrade Riksdaler; Sker det tredje gången, ware han sitt Boktryckeri förlustig. Utsätter någon å tryckt Skrift falskt Boktryckare namn eller orätt tryckningsort, skall han derutöfwer anses

 




Chapter 1 Page 7


efter 8 Kap. 3. §. Mizgernings-Balken. Hwad här om namns och orts utsättande förordnas, gälle dock ej för notificationer och sorgbref, formulärer, betingnings-sedlar med mera af dylik beskaffenhet.

 

11:o Af allt hwad som tryckes ware Boktryckaren pligtig, att ifrån uplagan aftaga och utan betalning aflemna, så många exemplar, at Justitie-Stats-Ministern, de under Riket lydande Universiteter, Kongl. Bibliotheket, Riks-Arkivet och Wetenskaps-Akademien erhålla et hwardera. Ar något werk åtföljdt af kostsammare plancher, må sådane dock, endast för Kongl. Bibliotheket, owilkorligen aflämnas.

 

12:o Intet hinder ware för Bokhandels idkande, icke eller för utgifning til föryttrande af någon Skrift, ware sig inländsk eller utländsk. Hwarje Författare eller Förläggare stånde fritt, att en honom, i följd af sådan egenskap, tilhörlig Skrift antingen sjelf eller genom andra föryttra; dock ware hwar och en som antingen i öppen bod eller eljest, med rättighet att derom i Allmänna Tidningarne få Kungörelse införa, Bokhandel idka eller Böcker försälja will, förbuden att, på sätt om Boktryckeriers anläggning stadgadt är, och wid samma answar, anmälan derom hos Justitie-Stats-Ministeren göra. För fortfarande föryttrande af en Skrift ware inga andra hinder, än de, som i 4. §. af denna Lag föreskrifwas. Föryttrar någon en tryckt Skrift, hwarå Boktryckarens namn, tryckningsorten eller årtalet icke finnas utsatta, böte för hwarje gång Femtio Riksdaler och stånde derjemte, i händelse Skriften åtalas, författareanswar, derest icke Boktryckaren eller Författaren kan upptäckas.

 

§. 2.

1:o I öfwerensstämmelse med här ofwan, för en allmän och lagbunden Tryckfrihet lagde grunder, skal det under de nedanföre i 3. §. stadgade förbehåll, stå hwarje Författare fritt, at öfwer alt hwad som är eller kan blifwa föremål för mensklig kunskap, genom tryck, sina tankar kungöra.

 




Chapter 1 Page 8