1841. No. 71.

Swensk Författnings-Samling.

Kongl. Maj:ts och Riksens Ständers faststälde TRYCKFRIHETS-FÖRORDNING;

Dat. Örebro den 16 Julii 1812.

Med de derefter, och sist wid Riksdagen i Stockholm åren 1840 och 1841, af Konungen och Riksens Ständer antagna förändringar.

Wi CARL, med Guds Nåde, Sweriges, Göthes och Wendes Konung u. u. u. Afrwinge till Norrige, Hertig till Schleswig Hollstein, Stormarn och Ditmarsen, Grefwe till Oldenburg och Delmenhorst u. u. Göre weterligt: att sedan Riksens nu församlade Ständer enhälligt beslutit att, i wiza afseenden, förändra den hittills gällande Tryckfrihets-Förordningen af den 9 Martii 1810, och denna sålunda förändrade Lag blifwit till Wårt Nådiga gillande öfwerlemnad, så hafwe Wi, i kraft af den, enligt 85§ i Rege

rings-Formen, Oz tillkommande rättighet, welat denna, af Riksens Ständer samtyckte, Tryckfrihets-Förordning härmed antaga, gilla och bekräfta, alldeles såsom den ord för härefter följer:

Wi efterskrifne Swea Rikes Ständer, Grefwar, Friherrar, Biskopar, Ridderskap och Adel, Klerkeri, Borgerskap och Menige Allmoge, som nu här i Örebro till Allmän Urtima Riksdag församlade äro, Göre weterligt: att som, uti den af Oz under den 6 Junii 1809 antagne, och af Konung och Ständers fastställde Regerings-Form, Tryckfriheten blifwit Swenska Folket tillerkänd, förmedelst det stadgande i berörde Grundlads 86 §: att med Tryckfrihet bör förstås hwarje Swensk Mans rättighet, att, utan några af den offentliga Makten i förwag lagda, af Tryckfrihets Lagen ej föreskrifna, hinder, utgifwa Skrifter; att sedermera inför laglig Domstol kunna tillatas för deras innehåll, och att icke, i annat fall, kunna derföre straffas, än om detta innehåll strider emot tydlig Lag, gifwen att bewara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning; Altså, och med hänsigt till de sålunda föreskrifna ändamål, hafwe Wi härmed welat förklara hwar och en fritt och öppet, att, med iakttagende af de föreskrifter mot Tryckfrihetens mizbruk, hwilka här nedanföre, i öfwerensstämmelse med Rikets Allmänna Lag, skola uttryckligen stadagr, i afseende på Statens inwärtes lugn och utwärtes säkerhet, samt det Högsta med förknippade helgd, sina tankat uttrycka och meddela i alla ämnen, i hwad skirfart som helst, och ehwad föremålet skulle wara, detta Rike

enskilde, eller främmande Länder, ett närwarande tidehwarf eller de förslutna, lefwande personer eller afskildna. Till följd häraf, och jemte det Wi härmed förpligte alla dem, på hwilka en laglig pröfning af förbrytelser i allmänt tryck ankomma kan, att wara den oskyldiges lagliga wärn och beskydd, hafwe Wi, till Tryckfrihetens försäkrande på ett sätt, förenligt med ett Borgerligt Samhälles och hwarje Medborgares rättmätiga fordringar, welat stadga och förordna följande:

§. 1.

1:o Alla förut gällande Lagar, Stadganden och Föreskrifter, i afseende på Tryckfriheten eller Bokhandeln, ware härmed upphäfna, och såsom en följd häraf, äfwen alla hittills gifna särskilda Förbud emot utgifwandet af wiza Böcker, Skrifter och Handlingar; Skolande deza ei kunna åtalas, annorlunda än denna Tryckfrihets-Lag bjuder.

Under ordet Skrift, som i denna Lag nyttjas, skall förstås allt hwad, genom Tryck, under Allmänhetens öhon lägges. Med Periodisk Skrift förstås en sådan, som i nummerföljd, eller på bestämda tider utgifwes.

2:o Någon tryckningen föregående granskning af Skrift, eller något förbud emot tryckning deraf, skal ej äga rum. Ej skal någon Skrift kunna före des utgifwande Boktryckare, Utgifware eller Författare affordras, ej eller något för tryckningen eller utgifningen hinderligt inseende öfwer Boktryckerier eller Författare och Utgifware wara tillåtit; Lärowerken dock deras förra rättighet förbehållen, at öfwerse och gilla sådane Afhandlingar, som skola på deras Lärosalar offentligen förswaras.

3:o Inga Privilegier på Skrifters utgifwande, af hwad form och beskaffenhet de wara må, skola hädanefter behöfwas, utan ware för hwarje Författare eller Förläggare, thy förutan, utgifningsrätten af trycket fri, andras

redan erhållna uteslutande rätt dock oförkränkt. Sådan uteslutande rätt må hädanefter ej förunnas på längre tid än Tjugu år. På obestämd tid redan förunnad gälle endast för dens lifstid, som den erhållit. Privilegier på Skrifters utgifwande, förlänta til Allmänna Inrättningars understöd, äge ej kraft för längre tid än Tjugu år, räknade från denna Lags datum,  Kongl. Maj:t dock obetagit at dem hwarje gång på högst Tjugu år förnya.

4:o Utgifware af Dagblad eller Periodiska Skrifter anmäle sig, jemte titeln och tryckningsorten, hos Justitie-Stats-Ministern, som äger att, få wida Sökanden ej för nesligt brott blifwit dömd, eller förklarad owärdig föra andras talan, meddela bewis, att intet hinder emot Skriftens utgifwande förekommer.

5:o Privilegier å Boktryckeri skola ej erfordras, utan stånde hwar och en fritt, at utan hinder af någon särskild Författning, äldre Privilegier eller något Boktryckeri Reglemente, samt utan at wara underkastad någon Skrå-Ordning, anlägga sådana Tryckerier, af hwad beskaffenhet eller widd honom tjenligt synes, uti Stad eller inom et afstånd derifrån af högst en half mil.

Då et Boktryckeri sålunda utom Stad anlägges, skola, i alla mål, som Boktryckningen röra, Boktryckare, Arbetare i Tryckeriet, samt der tryckte Skrifters Författare och Utgifware lyda under Stadens rätt.

Den et nytt Boktryckeri inrättar, åligger, at sist Tretio dagar, innan någon Skrift derifrån utgifwes, så wäl hos Magistraten i den Stad, hwaruti Boktryckeriet anlägges, eller under hwars Domsrätt han, såsom Boktryckare, skal lyda, som ock hos den Kongl. Maj:ts Befallninshafwande, under hwars styrelse eller Embetes tilsyn Staden hörer, skriftligen tilkännagifwa, at och hwarest han Boktryckeri anlagt. Uraktlåter någon det, plickte han Ethundrade Riksdaler och warde hans förbrytelse i allmänna Tidningarne kungjord. Utgifwes, från et, på nu föreskrifne sätt icke behörigen anmmäldt Tryckeri, någon brottslig Skrift, ware den olaglige Boktryckaren,  jemte Författaren, un

derkastad lika straff och answar, för Skriftens innehåll och skrifart, och hafwe sit Boktryckeri til åklagaren förwerkat. Sedan anläggningen af et Boktryckeri blifwit til Konungens Befallningshafwande anmäld, åligge det honom, genast eller med först afgående Post derom underrätta Justitie-Stats-Ministeren.

6:o Författare ware ej skyldig, at å tryckt Skrift låta sit namn utsättas. Ehwad han okänd wara wil eller ej, åligge honom, at tilställa Boktryckaren en förseglad Sedel, innehållane hans namn och hemwist, med påskrifwet betyg om deza upgifters riktighet, af twänne på orten wäl kända, inom Swerige boende Swenske Medborgare, hwilka åligge författareanswar, i händelse Skriften inom laga tid åtalas skulle, och Författarens namn och hemwist befunnes oriktigt upgifne, eller i Sedeln saknades, eller ock Författaren, utan laga förfall, ifrån swaromålet uteblefwe. Röjer Boktryckare Författares namn och hemmwist, då sådant honom ej af Domaren lagligen ålagdt är, böte Twåhundrade Riksdaler och warde hans brott kungjordt i Allmänna Tidningarne.

7:o Den hwilken utgifwer Utlandsk Mans arbete, eller öfwersättning deraf, eller Inländsk Mans, som sit namn ej angifwit, äge enahanda rättigheter, pligter og answarighet, som Författare, i alla de fall, där ej i denna Lag annorlunda stadgadt år. Utgifware af Dagblad och Periodiska Skrifter ware altid, i afseende på answaret, ansedde såsom Författare, åliggande dem under lika förbindelse att tilse, det de wilkor, som wid utgifwandet deraf i denna Lag ytterligare stadgas, warda noga iakttagne.

8:o Wid Rättegångens början ware Boktryckare skyldig, at Författarens namnsedel til Domstolen ingifwa. I annat fall stånde han författareanswar, så framt icke Författaren sig hos Dommaren sjelfmant tilkännagifwer. Angår Rättegången Dagblad eller Periodiska Skrifter, blifwe Utgifwarens namn af Justitie-Stats-Ministeren, i följd af ofwan föreskrifne anmälan, upgifwet. Domaren äger et genast, sedan namnsdelen blifwit aflämnad, densamma öpna och den derigenom uptäckta rätta parten för Domstolen infalla.

Skulle, wid Rättegångens slut, Domaren, pröfwa, at åklagaren i oträngdt mål anstält rättegången, så at namnsedelns brytande deraf blifwit en följd, ware Åklagaren förfallen til Etthundrade Riksdalers böter.

Har Boktryckare, utan Författarens eller Utgifwarens tilstånd, dez namn en Skrift åsatt, straffes enligt Mizgiernings-Balkens 8. Cap. 3. §.

9:o Hwarje Skrift ware Författarens eller dez rätts laglida innehafwares egendom. Men så framt Författarens arfwingar eller rättsinnehafware icke inom Tjugu år från hand död utgifningsrättigheten begagnat, äfwensom i händelse ett sådant begagnande icke af dem inom hwart Tjugonde år förnyas, stånde hwar och en öppet att Författarens efterlemnade Skrifter af trycket utgifwa. Hwilken som eljest Skrift trycker eller eftertrycker utan Författarens eller hans rättsinnehafwares skriftliga tillstånd, miste upplagan, eller böte dez fulla wärde, ägarens ensak.

Lag samma ware, om någon trycker eller eftertrycker den öfwersättning af Utländsk Skrift, som annan man utarbetat, eller låter sin Öfwersättning för annans anses; men ej må Öfwersättarens ägande rätt til sitt arbete förhindra någon, at en annan Öfwersättning af samma Skrift utgifwa.

Utgifware af Dagblad och Periodika Skrifter hafwer ej brutit emot Författares ägande rätt, då han, i dem, insända anonyma Skrifter utgifwer. Hwilken som å en Skrift bedrägligt Titelblad eller orätt Författare- eller Utgifwarenamn utsätter, straffes enligt Mizgernings-Balkens 8 Kapitel. Diktadt namn, hwarmed ingen werkelig person utmärkes, ware ej förbudet, att på titulbladet utsätta, då Auctors rätta namnsedel lämnad är.

10:o Å hwarje Skrift warde Boktryckarens namn, tryckningsorten och årtalet utsatta; Uraktlåter Boktryckare sådant, plickta han första gången Trehundrade Riksdaler och andra gången Sexhundrade Riksdaler; Sker det tredje gången, ware han sitt Boktryckeri förlustig. Utsätter någon å tryckt Skrift falskt Boktryckare namn eller orätt tryckningsort, skall han derutöfwer anses

efter 8 Kap. 3. §. Mizgernings-Balken. Hwad här om namns och orts utsättande förordnas, gälle dock ej för notificationer och sorgbref, formulärer, betingnings-sedlar med mera af dylik beskaffenhet.

11:o Af allt hwad som tryckes ware Boktryckaren pligtig, att ifrån uplagan aftaga och utan betalning aflemna, så många exemplar, at Justitie-Stats-Ministern, de under Riket lydande Universiteter, Kongl. Bibliotheket, Riks-Arkivet och Wetenskaps-Akademien erhålla et hwardera. Ar något werk åtföljdt af kostsammare plancher, må sådane dock, endast för Kongl. Bibliotheket, owilkorligen aflämnas.

12:o Intet hinder ware för Bokhandels idkande, icke eller för utgifning til föryttrande af någon Skrift, ware sig inländsk eller utländsk. Hwarje Författare eller Förläggare stånde fritt, att en honom, i följd af sådan egenskap, tilhörlig Skrift antingen sjelf eller genom andra föryttra; dock ware hwar och en som antingen i öppen bod eller eljest, med rättighet att derom i Allmänna Tidningarne få Kungörelse införa, Bokhandel idka eller Böcker försälja will, förbuden att, på sätt om Boktryckeriers anläggning stadgadt är, och wid samma answar, anmälan derom hos Justitie-Stats-Ministeren göra. För fortfarande föryttrande af en Skrift ware inga andra hinder, än de, som i 4. §. af denna Lag föreskrifwas. Föryttrar någon en tryckt Skrift, hwarå Boktryckarens namn, tryckningsorten eller årtalet icke finnas utsatta, böte för hwarje gång Femtio Riksdaler och stånde derjemte, i händelse Skriften åtalas, författareanswar, derest icke Boktryckaren eller Författaren kan upptäckas.

§. 2.

1:o I öfwerensstämmelse med här ofwan, för en allmän och lagbunden Tryckfrihet lagde grunder, skal det under de nedanföre i 3. §. stadgade förbehåll, stå hwarje Författare fritt, at öfwer alt hwad som är eller kan blifwa föremål för mensklig kunskap, genom tryck, sina tankar kungöra.

2:o Skal, för hwarje ämne, skrifarten af hwarje Författares eget wal bero, under det answar derför, som nedanföre bestämmes, i fall den såsom skändlig eller smädlig sig utmärker.

3:o Skal det, i enlighet med hwad i 1. §. 3, 4, och 9. Mom. stadgadt är, wara hwarje Författare eller Utgifware tillätet, at, under det enda wilkor af helgd för andras ägande rätt, allmängöra Skrifter af hwad form, widd eller beskaffenhet som hälst.

4:o I grund af hwad i 1. Mom. af denna §. stadgadt är, skal äfwen til Utgifwarens säkrare efterrättelse, dock med de undantag och wilkor, som nedanföre stadgas skola, uttryckligen wara en hwar tillåtet, at i allmänt tryck utgifwa alla, så wäl Rättegångar, som andra allmänna ärenden rörande Handlingar, Protocoll och Beslut, af hwad namn och beskaffenhet de wara må, ehwad de höra til den förslutne tiden, eller till mål, som hädanefter förekomma, ware sig hos Riks-Rätt, Högste Domstolen, Nedre Justitie-Revisionen, Allmänna Beredningen, Öfwer- och Under-Rätter, Collegier, Komiteer, Beredningar, Direktioner,  Kommissioner, Forwaltningar, Konungens Befallningshafwande, Konsistorier, Exekutionssäten, eller andra Publika Werk, utan ätskilnad på målens beskaffenhet af Civila, Kriminella, Economiska, Militaria eller Ecklesiastika; widare alla tilförene, nu eller hädanefter gällanda Instruktioner, Konstitutioner, Reglementen, Statuter, Ordningar, Privilegier, Reskripter och Almänna Stadganden, hwarifrån hälst utfardade, tillika med alla äfwannämnde högre og lägre Rätters, Collegiers, Emberswerks, Publika Corporationers och alla Embets- och Tjenstemäns Relationer, Memorialer och Embetsbref; ändtligen alla Societeters och Werks, samt enskilde Personers Memorialer, Ansökningar, Förslag, Betänkanden, Beswär, jemte Utslag och Swar derå, till de delar deraf, som til Publika Embetsmäns och Werks handläggning komma; och böra til den ändan icke allenast alla sådana Handlingar,

wid Domstolar och andre åfwannämde Werk och Embeten, genast och utan tids utdrägt emot lösen utlemnas åt hwem det äskar, antingen han har i saken del eller ej, wid answar såsom för tjenstens försummelse, om sådant af någon Publik Tjenesteman wägras eller obehörigen fördröjes, utan äfwen, wid samma answar, i alla Arkiv, hwar och en fri tilgång lemnas, at få på stället afskrifwa eller afskrifwa låta, eller om derwid betydande hinder wore, i bewittnad afskrift, emot wederbörlig lösen, utbekomma, alla slags Handlingar i hwad ämne som hälst.

Wid föregående tillåtelste skola följande undantag owägerligen iakttagas:

At Protocoll, hållne hos Konungen i Ministerielle Ärenden och Commando-mål, eller Stats-Rådets Protocoll och Handlingar, eller Riks-Ståndens, eller Hemliga Utskottets, eller Constitutions-utskottets rörande Stats-Rådet, elller Banco- och Riksgälds-Werkens, eller Banco- og Stats-Utskottens, eller Revisorers öfwer Banco- och Riksgälds-Werken, rörande samma Werks hemliga ärenden, icke kunna til tryckning fordras, eller, utan wederbörandes tilstånd, utbekommas. Utgifwas sådane Handlingar af trycket, utan wederbörandes tilstånd, straffes Utgifwaren, om han warit betrodd at dem wårda och förpligtad at dem hemliga hålla, efter allmän Lag och särskildta Stadgar. Gör någon annan det, böte han derföre Etthundrade Riksdaler eller mera efter brottets beskaffenhet. Til lika straff ware den förfallen som olosligen genom trycket kungör förenämnde Handlingar, i fall wården deraf blifwit honom anförtrodd, men han icke, wid något bestämdt högre answar, wore förut förbuden at dem icke uppenbara.

At ej några Ministerielle handlingar eller Diplomatiske Personers enskildta anteckningar eller berättelser öfwer Minsterielle Ärender, hwilka höra til et senare tidehwarf, än för minst femtio år tilbaka, utan Regeringens tillstånd, ej eller enskildte Bref, få wida de ej til något rättegångs-mål nödwändigt höra,

ej eller åt publique wård anförtrodde Deposita af Skrifter och Handlingar, utan deres tilstånd, som samma bref eller deposita angå eller tillhöra, kunna utgifwas eller utbekommas. Den häremot bryter, böte Femtio Riksdaler.

At, i hwad Rättegångs-mål som hälst, en Part wäl må wara tillåtet, at innan Dom eller Utslag fallit, efter eget wal, genom tryck kundgöra Inlagor, Beswär, och Anklagelse; men at en sådan Part äfwen åligger wederpartens Forklaringar derå, jemte Domstolens Utlåtande deröfwer och Ledamöternes i Domstolsen särskilda vota, genom tryck kunniga göra, så att alt hwad som hörer til en fullständig uplysning om sjelfwa saken, dez Behandlingssätt och Utslagets grunder, må til Allmänhetens kunskap komma. Likwäl må ej någon anses skyldig at utlösa andra Handlingar, än til detta ändamål owilkorligen oundgängliga äro, och må pröfningen derom bero af Domaren, hos hwilken målet förewarit, under laga answar, om dermed annorlunda förfares, än med denna Lags tydliga mening och stadgande öfwerensstämmer. Den häremot bryter, böte Femtio Riksdaler.

Det skal ock stå hwar och en Part fritt, som hafwer någon sak, eller något annat dez rättighet rörande mål, antingen hos Kongl. Maj:t i Dez Högste Domstol, eller hwad annan Domstol eller Publikt Werk det wara må, at deröfwer låta trycka underrättelse, eller få kallad Species Facti; dock at han håller sig wid sanning och anständighet. Den häremot bryter, böte Tretiotre Riksdaler Sexton Skillingar.

At Protocol och Handlingar i förlikta brottmål ej må, så länge någon af Parterna lefwer, utan deres ömsesidiga tillstånd, eller, derest Parterna äro döda, ej förr än Femtio år, efter deras död, af trycket utgifwas. Den häremot bryter, böte Tretiotre Riksdaler Sexton Skillingar.

Att ingen må tillåtas at, i andra fall än allmänna Lagen och nu gällande Författningar utstaka, meddela eller til tryck utlemna Utdrag af Kyrkoböcker eller af andra Själwården och Kyrko-Disciplinen rörande Handlingar, i afseende

på enskildte Personer lefwerne och seder, så widt de lända dem til skada eller förklenande. Den häremot bryter, böte Tretiotre Riksdaler Sexton Skillingar.

At sådant, som rörer styggelser, eller högeligen sårar blygsamheten, eller innehåller hädelser emot Gud, eller lastliga uttryck om Rikets warande Öfwerhet, eller hwad i afseende på Personer, hwilka et mål icke egentligen beträffar, kunde i sådana handlingar hafwa inslutit, otidigt, anstötligt eller förklenligt, icke må uti dem, wid wite af Tretiotre Riksdaler Sexton Skillingar, genom trycket kungöras, utan få wida, hwad sistnämnde fall angår, åberopandet skulle af Domaren, som sist i målet dömt, pröfwas nödwändigt, til upplysning och styrkande af sjelfwa hufwudsaken.

I öfrigt, och som det blefwe för widlystigt, at alle förekommande ämnen, mål och ärenden med noggranhet utsätta, skal det stå hwar och en fritt, at i tryck allmänt kunnigt göra allt hwad som i denna Lag icke finnes uttryckligen förbjudet, följakteligen skal ock ej något, som öfwer i denna Lag tillåtliga ämnen i tryck anmärkes, påminnes eller eljest gransknings- eller reflectionswis i dagsljuset framlägges, kunna, under förewänding att innebära tabel eller klander, såsom straffbart anses, få wida skrifsättet icke såsom smädligt eller skändligt sig utmärker, om answar hwarför i denna Lag stadgadt är.

§. 3

Under de förutsatta wilkor, at wid pröfningen af en Skrift eller answaret för densamma, de, på hwilka en sådan pröfning ankomma kan, i fall, som twätydiga synas, häldre fria än fälla, alltid mera må fästa sin upmärksamhet på ämnets och tankens än på uttryckets lagstridighet, på Skriftens åsyfning, än på framställnings-sättet, och alltid utan rättighet, att, i hwilket fall som hälst, draga obestämde slutföljder af uttrycken, skola såsom mizbruk af Tryckfriheten anses;

1:o Hädelse mot Gud; Brottet skall umgällas, såsom i 1. Kap. 1. §. Mizgernings-Balken Allmänna Lagen, stadgadt är, och Skriften konfiskeras.

2:o Förnekelse af en Gud och et lif efter detta, eller af den rena Evangeliska Läran; Förbrytaren skal anses efter 1. Kap. 4. §. MizgerningsBalken, och Skriften konfiskeras.

3:o Gäckeri af den Almänna Gudstjensten, Guds ord och Sakramenten; Förbrytelsen skall umgällas med Ethundra Riksdalers böter, och Skriften konfiskeras.

4:o Allt slags lastligt yttrande om den Regerande Konungens Höga Person eller gerningar, eller Dez Gemål, Drottningen, eller Rikets bestämda Thronföljare; Brottet skal straffa enligt Mizgernings-Balkens 5. Kap. 1. §, och Skriften konfiskeras.

5:o Smädliga uttryck emot någon af de öfriga Personer af det Regerande Konungahuset, hwilka Konglig eller Furstlig wärdighet inom Riket åtnjuta; Brottet skal straffas med Ethundra Riksdalers böter och Skriften konfiskeras.

6:o Smädliga uttryck om Riksens Ständer, eller någon af deras Fördelningar; Brottet skall straffas med Ethundra Riksdalers böter, och Skriften konfiskeras.

7:o Upmaning til myteri eller upror; Brottet skal straffas enligt 6. Kap.

Mizgernings-Balken och Skriften konfiskeras.

8:o Smädliga uttryck om Rikets Embets- og Tjeneste-män, i och för Embetet. Brottet skal straffas efter Allmän Lag.

9:o Smädliga, förgripliga eller til osämja med främmande Magter syftande omdåomen och yttranden om samtida Nationer eller Stater, med hwilka Riker är i fredligt förhållande, om deras warande Öfwerhet, Regering och Regeringssätt, Höge Embetsmän och Sändebud, inre eller yttre förhållanden, företag eller underhandlingar; Förbrytelsen skall straffas enligt 6. Kap. 5 § Mizgernings-Balken, jemnförd med Kongl. Förordningen af den 20 Januari 1779, och Skriften konfiskeras. Är Skriften ej smädlig eller förgriplig, men genom densamma mizförständ med Utländsk Magt sig yppat, må den, utan Rättergång, kunna konfiskeras.

10:o Alt fungörande i tryck af hwad som rörer Statens å färde warande Underhandlingar med främmande Makter, eller eljest af Konungens, i sammanhang med dem, tilärnade beslut och afsigter, samt Dez Ministrars, Råds og Sändebuds Wärf, om det ej sker med Regeringens tilstånd, eller med officiel tillåtelse; Förbrytelsen straffes i likhet med hwad i föregående Moment stadgadt är. Sker sådant kungörande af den, som Konungens och Statens hemligheter betrodde äro, straffes brottet enligt 4. Kap. 5. §. Mizgernings-Balken, och, i båda fallen, konfiskeras Skriften.

11:o Angripelser emot enskild man, hwilka å ära gå, eller för dez borgerliga namn och rygte förklenliga äro; Brottet straffes efter 60. Kap. Mizgernings-Balken, och warde dezutom Skriften konfiskerad.

12:o Lögnaktiga uppgifter och wrängda framställningar, til Allmänhetens förwillande och förledande; Brotten umgällas med böter frånt Tretiotre Riksdaler Sexton Skillingar till och med Ethundra Riksdaler, och Skriften konfiskeras.

13:o Sedernas wanhelgd, ware sig genom offentliga Läror til någon last, särdeles den, som sårar ärbarheten, eller sådanna ohöljda och skändliga framställningar af denne lasts utöfning, hwarigenom främfandet af et förderfligt lefnadssätt åsytas; Brottet skal umgällas med Femtio til Etthundra Riksdalers böter, och Skriften konfiskeras.

Såsom allmän regel gälle, i afseende på konfiskerade Skrifter, att något mer af dem ej må af trycket å nyo utgifwas, än det, hwilket Domstolen, som sist i målet dömt, icke för brottsligt ansett.

§. 4.

I afseende på bewakningen öfwer Skrifters lofliga allmängörande, skola följande Stadganden gälla:

1:o Justitie-Stats-Ministern skall tillkomma, at både inom Hufwudstaden och i Orterna, antingen sjelf eller genom wederbörligen af honom förordnade Ombud, waka öfwer Skrifters allmängörande på det sätt och i de delar, som här nedanföre stadgas.

2:o Till befrämjande af detta ändamål, ware härmed til owägerlig efterlefnad föreskrifwet, at i samma stund, ej sednare, än en Skrift til försäljning eller til spridande, på hwad annat sätt som helst, utgifwes, skall et exemplar aflemnas, i Stockholm til Justitie-Stats-Ministeren, och i hwarje annan Ort til hans förordnade Ombud. Boktryckare, som denna föreskrift uraktlåter, böte hwarje gång Femtio Riksdaler, och om han, utan at wara försedd med Justitie-Stats-Ministeren bewis om gjord anmälan af et Dagblad eller Periodisk Skrift, desamma trycker, böte Etthundra Riksdaler, och Skriftens utgifwande inställes, intilldez Utgifwaren iakttagit hwad ofwanföre derom stadgadt är.

3:o I alla de fall, der åtal, enligt 2 § 4 mom. samt § 3, genom allmän åklagare anställes, äge Justitie-Stats-Ministern eller dez Ombud rättighet, att, då han det nödigt pröfwar, en Skrift med qwarstad belägga låta, hwilken sist inom Åtta dagars förlopp werkställes. Börande En Månad efter den dag, då i Landsort qwarstaden lagd blifwit, Justitie-Stats-Ministern meddela Ombudet sitt gillande eller upphäfwande deraf. Är uti Hufwudstaden qwarstad ej inom Åtta dagars förlopp lagd, eller i Landsorterna Justitie Stats-Ministerns gillande ej, inom ofwanskrifna En månads förlopp, ankommit, må qwarstad ej, utan efter laga Domstols och Tryckfrihets-Kommitteens yttrande, gälla. Men wid alla de tilfällen, då Justitie-Stats-Ministern anser förbrytel-

ser emot denna Lag sig yppa, och så ofta målet ej hör, ware sig, såsom blott ordningsmål, under hans egen pröfninf, eller wid, personliga förolämpanden, till den oförrättades enskilda beifrande, åligge Justitie-Stats-Ministern, antingen han funnit qwarstad äga rum, eller endast åtal wid laga Domstol, att Skriften ofördröjligen och omedelbart till Justitie-Canzleren laga åtgärd öfwerlemna.

4:o Til Ordningsmål räknas, om, wid Tryckeris anläggande, uatktlåtes hwad 1. § 5 Mom. derom stadgar, eller om Boktryckare underlåter, att, enligt 1 § 10 Mom., å Skriften utsätta sitt namn, trycknings-orten och årtalet, eller om han en hos honom tryckt Skrift til Justitie-Stats-Ministern eller dex Ombud, inom utsatt tid, icke aflemnar, eller om, emot 1 § 12 Mom., tryckta Skrifter, hwarå boktryckarenamn, tryckningsort eller årtal ej äro utsatta, föryttras.

I deza fall äge Justitie-Stats-Ministern, att, i öfwerensstämmelse med hwad denne Lagd stadgar, den brottslige genast plicktfälla; denne likwål obetaget, att, der han sig så befogad finner, hos Konungen, i Dez Justitie-Revisions-Expedition, underdåniga Beswär anföra, i Stockholm inom Femtonde dagen och i Landsorterne inom En månad, sedan han af Justitie-Stats-Ministerns Utslag bewislig del undfätt. För öfrigt äro Ordningsmål ej andra, än sådane Ekonomiska, som, enligt något framdeles tillgörande Boktryckeri- och Bokhandels-Reglemente, til Justitie-Stats-Ministerns pröfning kunne höra, och til rubbning af något stadgande i denna Lag icke leda.

5:o Så snart någon förbrytelse emot denna Lag blifwit af Justitie-Stats-Ministern hos Justitie-Canzleren anmäld, åligge den sistnämnde, at ofördröjligen låta förbrytelsen, genom tilförordnad Actor, wid behörig Domstol åklaga; Och bör han dezutom, för egen del, genom wederbörande Ombud, öfwer tryckfrihetens lagligs bruk tilbörlig upsigt hafwa. Wars likaledes Justitie-Ombudsmannen pligtig, att, i afseende på förbrytelser emot denna Lag, lemna sin Embetsåtgärd, enlig de i Instructionen, rörande hans befattning med an-

dra mål, föreskrifne grunder. Enskildt förolämpande äger målsäganden, att sjelf eller genom Ombud åtala.

6:o Sedan Sex månader förlupit, efter det en Skrift til Justitie-Stats-Ministeren, eller hans Ombud, enligt näst föregående 2. Mom. inkommit, hwaröfwer Embetsbetyg genast afgifwas bör, må ej af publik Aktor åtal derå äga rum. Enskild man njute, enligt allmän Lag, tilgodo sin talan uti mål, genom hwilkas tryckning han är personligen förolämpad. Är någon Skrift med qwarstad belagd, då skall åtal ske å Skriften, inom Åtta dagar i Hufwud-staden, och i orterna, Åtta dagar efter det Justitie-Stats-Ministeren gillande af qwarstaden blifwit kunnigt; i annat fall uphöre qwarstaden och ware Skriftens försäljning obehindrad.

7:o Utgifware af Dagblad och Periodiska Skrifter, hwilka, såsom i 1. §. 7. Mom. stadgadt är, ensamme äro underkastade författare answar, ware framför andre erindrade om ett rätt bruk af Tryckfriheten, och umgälles Utgifwarens förbrytelse, genom sådant Blad, dubbelt i alla de fall, der med penningar pliktas.

8:o Anser Justitie-Stats-Ministeren et Dagblad eller Periodisk Skrift, wådlig för allmän säkerhet, eller utan skäl och bewis förnärmande personlig rätt, eller af en fortfarande smädlig egenskap, må han äga, at i Stockholm genom Öfwer-Ståthållare-Embetet, och i Landsorterna, genom Konungens Befallningshafwande, genast låta inställa Dagbladets eller Periodiska Skriftens widare utgifwande, intildez, efter underdånig anmälan hos Kongl. Maj:t, hwilken sist inom Åtta dagar bör äga rum, sedan Justitie-Stats-Ministeren om qwardstadens werkställande blifwit underrättad, och sedan Justitie-Canzleren äfwen blifwit hörd, Kongl. Maj:t i Stats-Rådet förordnat, huruwida den inställda Skriftens forsättning må widare tillåtas; och ankommer det på Kongl. Maj:ts Nådiga förordnande, huruwida Utgifwaren af ett sålunda indraget Dagblad eller Periodisk Skrift må något annat Dagblad eller Periodisk Skrift framdeles kunna utgifwa.

9:o Qwarstad eller konfiscation gälle ej för större del af en Skrift, än det eller de blad, håften eller tomer, hwarå åtal göres.

10:o Hwar som beträdes at hafwa försäldt eller utspridt en i laga ordning med qwarstad belagd med qwarstad belagd eller konfisquerad Skrift, ware wid alla sådana tilfällen, då han om qwarstaden kunskap ägt eller bordt äga, til samma answar, som Författaren forbunden och umgälle förbrytelsen efter enahanda grunder. Rubbning af qwarstad, hwaruppå försäljning eller utspridande icke följt, umgälles efter 8. Kap. §. Utsöknings-Balken.

11:o I afseende på försäljning och utspridande af utifrån inkomna Skrifter på Swenska språket, äge Justitie-Stats-Ministeren lika rättigheter och åligganden, som i afseende på inom Riket tryckta; og ware föryttrare af sådane Skrifter underkastad samma skyldighet och answar, som i 2. Mom. denna §. för Boktryckare stadgade äro.

12:o Finner Justitie-Stats-Ministeren, at utrikes ifrån inkommen, på främmande språk författad, Skrift innehåller något stridande emot 3. §:s 4, 5, 7, 9, 10 och 13 Mom., åligge honom, att, efter tills widare derå lagd qwarstad, i underdånighet inhemta Kongl. Maj:ts befallning, huruwida Skriften bör till föryttrande frigifwas, eller under widare qwarstad förblifwa. Till den ändan åligge hwar och en, som genom gjord anmälan hos Justitie-Stats-Ministeren eller hans Ombud inlemna förteckning på inkomna utländska Skrifter. Skulle å någon sådan qwarstad läggas, inhemte Justitie-Stats-Ministeren i underdånighet Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, huruwida Skriften bör til föryttrande frigifwas, eller under widare qwarstad til återutförande förblifwa, då det på Konungens Nådiga pröfning må ankomma, om och til hwad belopp Bokhandlaren må njuta ersättning af Statsmedlen.

§. 5.

1:o Lagligheten af åtalade tryckta Skrifters innehåll skall hädanefter alltid pröfwas af en Jury eller Nämnd, bestående af Nio Personer, hwilka sammanträda wid den Domstol, der brott emot denna Lag åtalas, och der, genom förhör med Parterna, Åklagarens slutpåstående och den tillatalades förklaring, ransakningen fullbordas bör.

2:o Derfeter äga Parterne wälja hwar sina Fyra och Domstolen Fem, tillsammans Tretton, i Staden eller Orten derintill nära boende, för Medborgerlig dygd wäl kända personer, af whilka, sedan de efter Lag blifwit af Domstolen ojäfwige förklarade, en ibland de af wederparten och en ibland de af Domstolen nämnde personer, bör af hwardera Parten utan anförda skäl uteslutas.

3:o Sedan Nämndens antal sålunda blifwit nedsatt till Nio Ledamöter, skola de af Domstolen, så snart sig göra låter, till utsättande dag, sammanskallas, då de inför Domstolen skola aflägga en så lydande Ed:

«Ammswåldige Gud! Du skådar mitt hjerta; för Ditt allseende öga är intet uppsåt fördoldt. Ware Din godhet och förbarmande Nåd mig ewigt tillsluten, om jag döljer min öfwertygelse i detta mål. Jag N. N. swär derföre wid Gud och Hans heliga Evangelium, att efter mitt bästa förstand och samwere utlåtande i denna sak afgiwa, och att det, som under öfwerläggningen yttras, skall af mig i obrottslig tystnad hållas.»

4:o Jemte en kort och noga bestämd skriftlig sammanfattning af Målets beskaffenhet och skick, bör Domaren då för Nämnden framställa denna fårga: Är Skriften brottslig efter det Lagens rum, Åklagaren åberopat? Och må Nämnden, sedan Domstolens Ordförande och Ledamöter afträdt, icke åtskiljas, innan densamma häröfwer med Ja och Nej röstat. Till den åklagades fällande fordras minst Twå Tredjedelar af rösterna; I annat fall ware han frikänd.

5:o I anledning deraf skall, efter inhemtad underrättalse om Nämndens åtgärd, Domstolen ofördröjligen för Parterna afkunna Utslag med tillägg, an-

tingen af den bestraffning, hwartil den brottslige sig skyldig gjort, eller af den upprättelse, hwartill den oskyldigt anklagande kan berättigad anses.

6:o Förbrytelser emot denna Lag upptagas i Stockholm wid Kämners-Rättarna, men i alla andre Städer, wid Rådstufwu-Rätten i den Stad, Boktryckeriet, ifrån hwilket den åklagade Skriften utkommit, anlagdt är eller, på sätt 1 § innehåller, wid ankläggandet anmäldt blifwit; Akademiernas Jurisdiktionsrätt, enligt deras Konstituioner, dock oforkränkt. Stemningstid ware i allt fall, ehwad Tryckeriet inom eller, på sätt nyznämnde § utstakar, utom Staden är beläget, enahanda, och förhålles dermed, som, om Stemningstid i Staden, Lag säger. Uppstår fråga om Boktryckares eller Författares af en tryckt Skrift tilltalande eller hörande, böra han eller de wid sådan Rätt personligent ill swars stånda, men åtnjute i öfrigt deras rättegångsförmåner enligt allmän Lag og särskilda Författningar, uti allt hwad genom detta förordnande icke uttryckeligen annorlunda stadgadt är.

7:o Sedan Nämndens Utlåtande således blifwit inhemtadt, pröfwe och fgöre Domaren saken, och underställe sitt Utslag Hof-Rättens pröfning, på sätt 25 Kap. 5 ! Rättegangs-Balken bjuder; men i alla fall skola Handlingarne uti Tryckfrihetsmål underställningswis af Under-Rätten till Hof-Rätten insändas.

8:o Finner Justitie-Stats-Ministeren eller dez Ombud sig befogad, att, på de grunder för qwarstad å tryckt Skrift, här ofwan stadgade äro, förordna eller äska, det någon Skrift med qwarstad beläggas må, ware han eller det berättigad, att i Stockholm, genom biträde af Öfwer-Ståthållare-Embetet, och i öfriga Städer samt Orterna, medelst skyndsam handräckning, som ej får wägras af den Magistrat, hwarunder Boktryckeriet, enligt § 1, lyder, sådan qwarstad erhålla; Börande öfwer förloppet af qwarstadsförrättningen och orsakerna dertill, samt i afseende på den åpklagade Skriften, om och huru många exemplar då ännu finnas uti Boktryckarens wärjo, anteckning trefallt författas, hwaraf

den ena tilställas Justitie-Stats-Ministern eller hans Ombud, den andra Magistraten och den tredje Boktryckaren. Magistraten ware pligitg, att, wid answar såsom för Embets-försummelse, med näst afgående Post, en afskrift af denna anteckning till Justitie-Canzleren insända. I Stockholm warde samma anteckning, genast eller sist inom nästföljande dags utgång, till Justitie-Canzleren aflemnad. Justitie-Canzleren må sedermera, i Stockholm, inom Åtta dagar, och i Landsorterna, allrasist inom Trenne weckor, efter det qwarstaden lagd blifwit, hafwa hänwist målet til wederbörlig Domstol och Aktor förordnat, då Domstolen, sist inom Åtta dagar, må pröfwa, om qwarstaden skall äga bestånd. Sker det ej, och är icke qwarstad inom en månad häfwen, äge Boktryckare rätt, i enahanda ordning, som handräckning af Magistraten till qwarstadens beläggande meddelad blifwit, att fordra dez brytande, hwilket icke wägras må, wid answar af Embetets förlust. Justitie-Stats-Ministern eller dez Ombud äge ej makt att, annorlunda än nu sagdt är, qwarstad fordra eller widare befattning med saken taga, utan hänskjute genast alltsammans till Justitie-Canzleren, på hwilkens ytterligare Embetsåtgärd och answar det ankommer, att sådana mål warda, enligt denna och allmän Lag, handhafda. Anmäles hos Justitie-Canzleren omedelbarligen någon Skrift tillå tal, bör han, sist inom Fjorton dagar, om Målets upptagande wid laga Domstol, genom af honom tillförordnad Aktor, anstalt foga; men icke må han om någon sådan föregående qwarstad, som här framföre nämndt är, förordna, utan Justitie-Stats-Ministerns eller hans Ombuds hörande och tillstyrkande. Är målet till laga Domstol kommet, och qwarstad der af Aktor yrkad, bör Domstolen sig deröfwer, inom Åtta dagar, utlåta; men likwäl, derest det utan tids utdrägt ske kan, Justitite-Stats-Ministern eller hans Ombud sådant tillstyrkt, skall qwarstaden werkställas; Dock bör Under-Rätts Utslag, i båda deza fall, utan

uppehåll till Hof-Rätten insändas. Hof-Rättan bör genast deöfwer infordra Tryckfrihets-Kommitteens utlåtande. Tillstyrker denna qwarstads beläggande, må Hof-Rätten, der så skälligt pröfwas, efter Utslag, en sådan qwarstad bifalla, och stånde den så fast intill Rättegångens slut. Har Tryckfrihets-Kommitteen afstyrkt qwarstad, men Hof¨Rätten ändock finner den äga rum, då må Hof-Rättens Utslag ej i werkställighet gå, utan underställes Högsta Domstolens afgörande. Riksens Ständers Justitie-Ombudsmand äge, att, efter erhållen underrättelse, då sådant mål till öfwerläggning, förekommer, derwid tillstädes wara; Hwarefter honom åligge, att Högsta Domstolens Protokoll och Utslag i målet genast till trycket befordra, på publik bekostnad, i händelse enskild Förläggare ej skulle erhållas.

9:o Wid Under-Rätt pröfwe och afgöre Domaren saken, men underställe sitt Utslag Hof-Rättens pröfning, på sätt 25 Kap. 5 § Rättegångs-Balken bjuder, men i alla fall skole Handlingarne uti Tryckfrihets-mål underställnings-wis af Under-Rätt till Hof-Rätten insändas.

10:o Är åklagad Skrift, efter Åklagarens påstående, af så brottdlig beskaffenhet, att urbota bestraffning derå följa bör, och Skriftens Författare hörer till det Stånd, att, efter Lag of Författningar, han endast i Hof-Rätt för dylikt brott dömas kan, förwise då Under-Rätt, der Namnsedeln blifwit öppnad, saken till Hof-Rättens handläggning, hwarefter med densamma widare förfares, såsom denna Tryckfrihets-Lag föreskrifwer.

11:o Angripas, uti af trycket utkomna Skrifter, enskilde personer, en eller flere, och det ej sker i och för deras Embete, derom må ej annor än rätter målsägande kära, ej eller må tillförordnad publik Aktor någonsin sådant i sitt färomål upptaga och åklaga. Målgäganden ware likwäl obetaget, att hos Justitie-Canzlers-Embetet begära bitrade i Rättegången af Kronans Ombud, och må på Justitie-Canzlerens eget ompröfwande ankomma, att härtill bifall lemna; dock kan sådan Aktors frånwaro eller uteblifwande icke uppehålla målets

foretagande och afgörande wid Domstolen. Sådan åklagan af enskilda personer handteras i alla delar, efter det rättegångssätt, denna och allmän Lag föreskrifwa; dock må Under-Domaren, wid sådana enskilda twister, utan inhemtadt utlåtande af Justitie-Stats-Ministern eller hans Ombud, qwarstadsfrågor upptaga och deröfwer meddela Utslag, hwaröfwer Parterna äga i laglig ordning hos Öfwer-Rätten beswär anföra; i hwilket fall qwarstaden ej må werkställas.

12:o I frågor om qwarstad böra, i sådant fall, Konungens Befallningshafwande och wederbörande Magistrater owägerligen och wid answar biträda; dock må ej hos Bokhandlare eller annan Forsäljare å någon inom Riket utkommen Skrift qwarstad begäras, utan att genom bewis kan styrkas, att Skriften ej blifwit enligt 4 § 2 Mom. till Justitie-Stats-Ministern eller dez Ombud inlemnad.

13:o Warder någon af tryckethäftädes utkommen eller utländsk, hit i Riket införd, Skrift, utaf en eller flere främmande Staters Sändebud eller deras Regeringar anmäld, såsom innefattande sådana ämnen, hwilka kunna föranleda till miznöje hos andra Makter, äge Konungen att derom, efter sakens och omständigheternas beskaffenhet, i Nåder förordna, samt, om Han så nödigt pröfwar, om Skriftens sequestrerande och indragning, genom Dez Justitie-Stats-Minister eller Justitie-Canzler, så wäl hos Boktryckare som Försäljare eller andra utspridare, låta föranstalta, och hwarmed förhålles på sätt, som angående beläggande med qwarstad här ofwanföre stadgadt finnes; skolande i de fall, då den af förenamnde Embetsmän, som om werkställigheten erhåller, Konungens Nådiga befallning, icke hänwiser Skriften till åtalande af Aktor wid wederörlig Domstol, bemälde Embetsman genast owägerligen infordra Tryckfrihets-Kommitteens utlåtande om den i fråga warande Skriften. Finner Kommitteen, som ej äger ingå uti någon pröfning af politiska konsiderationer

och forhållanden, att Skriften, efter Lagens bokstaf, ej åtalas kan, då ankommer det på Konungens Nådiga pröfning, om Forläggare eller Boktryckare må, i thy fall, till mer eller mindre del af Statsmedlen njuta någon ersättning för omkostnaden till tryckning och papper af hwad utaf upplagan kunnat indragas.

14:o Skulle den oformodade händelsen inträffa, att Tryckfrihets-Kommitteen, med anledning af 108 § Regerings-Formen, warder till answar ställd, upptages och afgöres målet af Swea Hof-Rätt, uppå åkären af Advokat Fiskalen derstädes Domen warder genast efter afkunnandet, med alla dertill hörande Protokoll och Handlingar, på publik bekostnad, genom trycket, befordrad till Allmänhetens kunskap. Kommer saken till Konungens Högsta Domstol, förhålles på enahanda sätt. Den man, som af Riksens Ständer blifwit tillförordnad att Justitie-Ombudsmannen i Embetet efterträda, ware wid sådant tilfälle pligtig, att hans Embetes skyldigheter utöfwa, föranstalta om tryckningen af rättegångshandlingarne samt biwista öfwerläggningarne uti målet hos Högsta Domstolen.

15:o alla mål, angående förbrytelser emot denna Lag, skola, wid answar for Domare och Embetsmän, med största skyndsamhet afgöras, och wid alla tilfällen, då fråga kunde uppstå om flera olika brotts bestraffning, särskilt behandlas, äfwensom den brottslige, i alla de fall, då han ej redan gjort sig saker till dödsstraff eller fästning för lifstiden, skall särskilt undergå den bestraffning, som han, enligt denna Lag, sig ådragit.

Böter efter denna Lag må ej förwandlas i annat straff än fängelse å fästning, efter beräkning af Sexton Riksdaler Tretiotwå Skillingar, såsom swarande emot hwarje månads fängelse, månaden räknad till Tjuguåtta dagar. Böter under ofwannämnde summa sware emot Fjorton dagars fängelse i orten, der förbrytelsen skett.

16:o Böter efter denna Lag gånge till twälskiftes emellan Åklagaren och närmaste inrättning för de fattige, de fall undantagna, då Böter, enligt hwad här ofwan är, målsäganden ensamt tillfalla.

Till yttermera wizo hafwe Wi detta med Wåre Namns och Insegels undersättelse stadfästat och bekräftat, som skedde i Örebro den Sextonde dagen i Julii månad, År efter Christi Börd det Ettusende Åttahundrade och på det Tolfte.

På Ridderskapets och Adelns wägnar C. LAGERBRING. h. t. Landt-Marskalk. (L. S.)

På Preste-Ståndets wägnar JAC. AX. LINDBLOM. Talman. (L. S.)

På Borgare-Ståndets wägnar H. N. SCHWAN. h. t. Talman. (L. S.)

På Bonde-Ständets wägnar LARS OLSSON. n. w. Talman. (L. S.)

Detta allt, som föreskrifwet står, wele Wie j allenast Sjelfwe för gällande Grundlag antaga, utan bjude och befalle jemwäl i Nåder, att alle de, som Oz och Wåre Efterträdare samt Riket med huldhet, lydno och hörsamhet förbundne äro, böra denna Tryckfrihets-Förordning erkänna, iakttaga, efterlefwa och hörsamma. Till yttermera wizo hafwe Wi detta med Egen Hand underskrifwit och bekräftat, samt Wårt Kongl. Insegel låtit weterligen hänga här nedanföre, som skedde i Örebro den Sextonde dagen i Julii månad, Året efter Wår Herres och Frelsares Jesy Christi Börd, det Ettusende Åttahundrade och på det Tolfte.

CARL.

(L. S.)