Kongl. Maj:ts Och Riksens Ständers Faststälde Tryckfrihets-Förordning;

Dat. Örebro den 16 Julii 1812.

Wj CARL med Guds Nåde Sweriges, Göthes och Wendes Konung etc. etc. etc.

Arfwinge til Norrige, Hertig til Schlezwig Hollstein, Stormarn och Ditmarsen, Grefwe til Oldenburg och Delmenhorst etc. etc. Göre weterligt: at sedan Riksens nu församlade Ständer enhälligt beslutit at, i wiza afseenden, för¨ndra den hittils gällande Tryckfrihets-Förordningen af den 9 Martii 1810, och denna sålunda förändrade Lag blifwit til Wårt Nådiga gillande öfwerlemnad, så hafwe Wi, i kraft af den, enligt 85. §- i Regerings-Formen, Oz tilkommande rättighet, welat denna af Riksens Ständer samtyckte Tryckfrihets-Förordning, härmed antaga, gilla och bekräfta, aldeles såsom den ord for ord härefter följer:

Wi förpligte alla dem, på hwilka en Laglig pröfning af förbrytelser i allmänt tryck ankomma kan, at wara den oskyldiges lagliga wärn och beskydd, hafwe Wi, til Tryckfrihetens försäkrande på et sätt, förenligt med et Borgerligt Samhälles och warje Medborgares rättmätiga fordringar, welat stadga och förordna följande:

§. 1.

1:o Alla förut gällanda Lagar, Stadganden och föreskrifter, i afseende på Tryckfriheten eller Bokhandeln, ware härmed uphäfne, och såsom en följd häraf, äfwen alla hittils gifen särskildta Förbud emot utgifwandet af wiza Böcker, Skrifter och Handlingar; Skolandes deza ej kunna åtalas, annorlunda än denna Tryckfrihets-Lag bjuder.

Under ordet Skrift, som i denne Lag nyttjas, skal förstås alt hwad, genom Tryck, under Allmänhetens ögon lägges. Med Periodisk Skrift förstås en sådan som, i Nummerföljd, eller på bestämda tider, utgifwes.

2:o Någon tryckningen föregående granskning af Skrift, eller något förbud emot tryckning deraf, skal ej äga rum. Ej skal någon Skrift kunna före des utgifwande Boktryckare, Utgifware eller Författare affordras, ej eller något för tryckningen eller utgifningen hinderligt inseende öfwer Boktryckerier eller Författare och Utgifware wara tillåtit; Lärowerken dock deras förra rättighet förbehållen, at öfwerse och gilla sådane Afhandlingar, som skola på deras Lärosalar offentligen förswaras.

3:o Inga Privilegier på Skrifters utgifwande, af hwad form och beskaffenhet de wara må, skola hädanefter behöfwas, utan ware för hwarje Författare eller Förläggare, thy förutan, utgifningsrätten af trycket fri, andras redan erhållna uteslutande rätt dock oförkränkt. Sådan uteslutande rätt må hädanefter ej förunnas på längre tid än tjugu år. På obestämd tid redan förunnad gälle endast för dens lifstid, som den erhållit. Privilegier på Skrifters utgifwande, förlänta til allmänna Inrättningars understöd, äge ej kraft för längre tid än tjugu

år, räknade från denna Lags datum, Kongl. Maj:t dock obetagit at dem hwarje gång på högst tjugu år förnya.

4:o Utgifware af Dagblad eller Periodiska Skrifter anmäle sig, jemte titeln och trycknings-orten, hos Hof-Canzleren, som äger, at få wida Sökanden ej för nesligt brott blifwit dömd, eller förklarad owärdig föra andras talan, meddela bewis at intet hinder emot Skriftens utgifwande förekommer.

5:o Privilegier å Boktryckeri skola ej erfordras, utan stånde hwar och en fritt, at utan hinder af någon särskild Författning, äldre Privilegier eller något Boktryckeri Reglemente, samt utan at wara underkastad någon Skrå-Ordning, anlägga sådana Tryckerier, af hwad beskaffenhet eller widd honom tjenligt synes, uti Stad, eller inom et afstånd derifrån af högst en half mil.

Då et Boktryckeri sålunda utom Stad anlägges, skola, i alla mål, som Boktryckningen röva, Boktryckare, Arbetare i Tryckeriet, samt der tryckte Skrifters Författare och Utgifware lyda under Stadens rätt.

Den et nytt Boktryckeri inrättar, åligger, at sist Tretio dagar, innan någon Skrift derifrån utgifwes, så wäl hos Magistraten i den Stad, hwaruti Boktryckeriet anläggas, eller under hwars Domsrätt han, såsom Boktryckare, skal lyda, som ock hos den Kongl. Maj:ts Befallningshafwande, under hwars styrelse eller Embetes tilsyn Staden hörer, skrifteligen tilkännagifwa, at och hwarest han Boktryckeri anlagt. Uraktlåter någon det, plickte han Ethundrade Riksdaler och warde hans förbrytelse i allmänna Tidningarne kungjord. Utgifwes, från et, på nu föreskrifne sätt icke behörigen anmäldt Tryckeri, någon brottslig Skrift, ware den olaglige Boktryckaren, jemte Författaren, underkastad lika straff och answar, för Skriftens innehåll och skrifart, och hafwe sit Boktryckeri til åklagaren förwerkat. Sedan anläggningen af et Boktryckeri blifwit til Konungens Befallningshafwande anmäld, åligge det honom, genast eller med först afgående Post derom underrätta Hof-Canzleren.

6:o Författare ware ej skyldig, at å tryckt Skrift låta sit namn utsättas. Ehwad han okänd wara wil eller ej, åligge honom, at tilställa Boktryckaren en förseglad Sedel, innehållane hans namn och hemwist, med påskrifwit betyg om deza upgifters riktighet, af twänne på orten wäl kände, inom Swerige boende Swenske Medborgare, hwilka åligge Författare answar, i händelse Skriften inom laga tid åtalas skulle, och Författarens namn och hemwist befunnes oriktigt upgifne, eller i Sedeln saknades, eller ock Författaren, utan laga förfall, ifrån swaromålet uteblefwe. Röjer Boktryckare Författares namn och hemmwist, då sådant honom ej af Domaren lagligen ålagdt är, böte Twohundrade Riksdaler och warde hans brott kungjordt i Allmänna Tidningarne.

7:o Den hwilken utgifwer Utlandsk Mans arbete, eller öfwersättning deraf, eller Inländsk Mans, som sit namn ej angifwit, äge enahanda rättigheter, pligter og answarighet, som Författare, i alla de fall, där ej i denna Lag annorlunda stadgadt år. Utgifware af Dagblad och Periodiska Skrifter ware altid, i afseende på answaret, ansedde såsom Författare, åliggandes dem under lika förbindelse at tilse, det de wilkor, som wid utgifwandet deraf i denna Lag ytterligare stadgas, warda noga iakttagne.

8:o Wid Rättegången början ware Boktryckare skyldig, at Författarens namnsedel til Domstolen ingifwa. I annat fall stånde han Författare answar, så framt icke Författaren sig hos Dommaren sjelfmant tilkännagifwer. Angår Rättegången Dagblad eller Periodiska Skrifter, blifwe Utgifwarens namn af Hof.Canzleren, i följe af ofwan föreskrifne anmälan, upgifwet. Domaren äger et genast, sedan namnsedelen blifwit aflämnad, densamma öpna och den derigenom uptäckta rätta parten för Domstolen infalla.

Skulle, wid Rättegångens slut, Domaren, pröfwa, at åklagaren i oträngdt mål anstält Rättegången, så at namnsedelns brytande deraf blifwit en följd, ware åklagaren förfallen til Etthundrade Riksdalers böter.

Har Boktryckare, utan Författarens eller Utgifwarens tilkänd, dez namn en Skrift åsatt, straffes enligt Mizgiernings-Balkens 8. Cap. 3. §.

9:o Hwarje Skrift ware Författarens eller dez rätts laglida innehafwares egendom. Hwilken som Skrift trycker eller effter-

trycker, utan Författarens eller Förläggarens skrifteliga tilstånd, miste uplagan, eller böte dez fulla wärde, ägarens ensak.

Lag samma ware, om någon trycker eller eftertrycker den öfwersättning af Utländsk Skrift, som annan man utarbetat, eller låter sin Öfwersättning för annans anses; men ej må öfwersättarens ägande rätt til sitt arbete förhindra någon, at en annan Öfwersättning af samma Skrift utgifwa.

Utgifware af Dagblad och Periodika Skrifter hafwer ej brutit emot Författares ägande rätt, så han, i dem, insände anonyma Skrifter utgifwer. Hwilken som å en Skrift bedrägligt Titelblad eller orätt Författare- eller Utgifware-namn utsätter, straffes enligt Mizgernings-Balkens 8. Cap. Diktadt namn, hwarmed ingen werkelig person utmärkes, ware ej förbudet, at på titulbladet utsätta, då Auctors rätta namnsedel lämnad är.

10:o Å hwarje Skrift warde Boktryckarens namn, trycknings-orten och årtalet utsatte; Uraktlåter Boktryckare sådant, plickte han första gången Trehundrade Riksdaler och andra gången Sexhundrade Riksdaler; Sker det tredje gången, ware han sitt Boktryckeri förlustig. Utsätter någon å tryckt Skrift falskt Boktryckare namn eller orätt trycknings-ort, skall han derutöfwer anses efter 8. Cap. 3. §. Mizgernings-Balken. Hwad här omnamns och orts utsättande förordnas, gälle dock ej för Notificationer och Sorgbref, Formulairer, Betingnings-sedlar med mera af dylik beskaffenhet.

11:o Af alt hwad som tryckes ware Boktryckaren pligtig at ifrån uplagan aftaga och utan betalning aflämna, så många exemplar, at Hof-Cantzlern, de under Riket lydande Universiteter, Kongl. Bibliotheket, Riks-Archivet och Wetenskaps-Academien erhålla et hwardera. Ar något werk åtföljdt af kostsammare plancher, må sådane dock, endast för Kongl. Bibliotheket, owilkorligen aflämnas.

12:o Intet hinder ware för Bokhandels idkande, icke eller för utgifning til föryttrande af någon Skrift, ware sig indländsk eller utländsk. Hwarje Författare eller Förläggare stände fritt, at en honom, i följd af sådan egenskap, tilhörlig Skrift, antingen sjelf eller genom andra föryttra, dock ware hwar och en som antingen i öppen bod eller eljest, med rättighet, at derom i Allmänna Tidningarne få Kungörelse införa, Bokhandel idka eller Böcker försälja wil, förbuden, at, på sätt om Boktryckeriers anläggning stadgadt är, och wid samma answar, anmälan derom hos Hof-Canzleren göra. För fortfarande föryttrande af en Skrift ware inga andra hinder, än de, som i 4. §. af denna Lag föreskrifwas.

§. 2.

1:o I öfwerensstämmelse med här ofwan, för en allmän och lagbunden Tryckfrihet lagde grunder, skal det under de nedanföre i 3. §. stadgade förbehåll, stå hwarje Författare fritt, at öfwer alt hwad som är eller kan blifwa föremål för mensklig kunskap genom tryck sina tankar kungöra.

2:o Skal, för hwarje ämne, skrifarten af hwarje Författares eget wal bero, under det answar derföre, som nedanföre bestämmes, i fall den såsom skändlig eller smädlig sig utmärker.

3:o Skal det, i enlighet med hwad i 1. §. 3, 4, och 9. Mom. stadgadt är, wara hwarje Författare eller Utgifware tillätit, at, under det enda wilkor af helgd för andrad ägande rätt, allmängöra Skrifter af hwad form, widd eller beskaffenhet, som hälst.

4:o I grund af hwad i 1. Mom. af denna §. stadgadt är, skal äfwen til Utgifwarens säkrare efterrättelse, dock med de undantag och wilkor, som nedanföre stadgas skola, uttryckligen wara en hwar tillåtit, at i allmänt tryck utgifwa alla, få säl Rättegångar, som andra allmänna ärenden rörande Handlingar, Protocoll och beslut, af hwad namn och beskaffenhet de wara må, ehwad de höra til den förslutne tiden, eller til mål, som hädanefter förekomma, ware sig hos Riks-Rätt, Högste Domstolen, Nedre Justitiæ-Revisionen, Allmänna Beredningen, Öfwer- och Under-Rätter, Collegier, Comitéer, Beredningar, Directioner,  Commissioner, Executions-Säten, eller andra Publique Werk, utan åtskilnad på målens beskaffenhet af Civila, Criminella, Oeconomiska, Militaria eller Ecclesiastisque; widare alla tilförene, nu eller hädanefter gällanda Instructioner, Constitutioner, Reglementen,

Statuter, Ordningar, Privilegier, Rescripter och Almänna Stadganden, hwarifrån hälst utfardade, tillika med alla äfwannämnde högre og lägre Rätter, Collegiers, Embetswerks, Publique Corporationers och alla Embets- och Tjenstemäns Relationer, Memorialer och Embets-bref; ändtligen alla Societeters och Werks, samt enskildte Personers Memorialer, Ansökningar, Förslag, Betänkanden, Beswär jemte Utslag och Swar derå, til de delar deraf, som til Publique Embetsmäns och Werks handläggning komma; och böra til den ändan icke allenast alla sådana handlingar, wid Domstolar och andre åfwannämde Werk och Embeten, genast och utan tids utdrägt emot lösen utlemnas åt hwem det äskar, antingen han har i saken del eller ej, wid answar såsom för tjenstens försummelse, om sådant af någon Publique Tjenesteman wägras eller obehörigen fördröjes, utan äfwen, wid samma answar, i alla Archiv, hwar och en fri tilgång lemnas, at få på stället afskrifwa eller afskrifwa låta, eller om derwid betydande hinder wore, i bewittnad afskrift emot wederbörlig lösen, utbekomma, alla slags handlingar i hwad ämne som hälst.

Wid föregående tillåtelste skola följande undantag owägerligen iakttagas:

At Protocoll, hållne hos Konungen i Ministerielle Ärenden och Commando-mål, eller Stats-Rådets Protocoll och Handlingar, eller Riks-Ståndens, eller Hemliga Utskottets, eller Constitutions-utskottets rörande Stats-Rådet, eller Banco- och Riksgälds-Werkens, eller Banco- oc Stats-Utskottens, eller Revisorers öfwer Banco- och Riksgälds-Werken, rörande samma Werks hemliga ärenden, icke kunna til tryckning fordras, eller, utan Wederbörandes tilstånd, utbekommas. Utgifwas sådane handlingar af trycket, utan wederbörandes tilstånd, straffes Utgifwaren, om han warit betrodd at dem wårda och förpligtad at dem hemliga hålla, efter allmän Lag och särskildta Stadgar. Gör någon annan det, böte han derföre Etthundrade Riksdaler eller mera efter brottets beskaffenhet. Til lika straff ware den förfallen som olosligen genom trycket kungör förenämnde Handlingar, i fall wården deraf blifwit honom anförtrodd, men han icke, wid något bestämdt högre answar, wore förut förbuden at dem icke uppenbara.

At ej några Ministerielle handlingar eller Diplomatiske Personers enskildta anteckningar eller berättelser öfwer Minsterielle Ärender, hwilka höra til et senare tidehwarf, än för minst femtio år tilbaka, utan Regeringens tilstånd, ej eller enskildte bref, få wida de ej til något rättegångs-mål nödwändigt höra, ej eller åt publique wård anförtrodde Deposita af skrifter och handlingar, utan deres tilstånd, som samma bref eller deposita angå eller tilhöra, kunna utgifwas eller utbekommas. Den häremot bryter, böte Femtio Riksdaler.

At, i hwad Rättegångs-mål som hälst, en Part wål må wara tillåtit, at innan Dom eller Utslag fallit, efter eget wal, genom tryck kundgöra Inlagor, Beswär, och Anklagelse; men at en sådan Part äfwen åligger wederpartens derå, jemte Domstolens utlåtande deröfwer och Ledamöternes i Domstolsen särskilda vota, genom tryck kunniga göra, så at alt hwad som hörer til en fullständig uplysning om sjelfwa saken, dez Behandlingssätt och Utslagets grunder, må til Allmänhetens kunskap komma. Likwäl må ej någon anses skyldig at utlösa andra handlingar, än til detta ändamål owilkorligen oundgänglige äro, och må pröfningen derom bero af Domaren, hos hwilken målet förewarit, under laga answar, om dermed annorlunda förfares, än med denna Lags tydliga mening och stadgande öfwerensstämmer. Den häremot bryter, böte Femtio Riksdaler.

Det skal ock stå hwar och en Part fritt, som hafwer någon sak, eller något annat dez rättighet rörande mål, antingen hos Kongl. Maj:t i Dez Högste Domstol, eller hwad annan Domstol eller publiquet Werk det wara må, at deröfwer låta trycka underrättelse, eller få kallad Species facti; dock at han håller sig wid sanning och anständighet. Den häremot bryter, böte Tretiotre Riksdaler Sexton Skillingar.

At Protocol och Handlingar i förlikta brottmål ej må, så länge någon af Parterna lefwer, utan deres ömsesidiga tilstånd, eller, derest Parterna äro döda, ej förr än 50 år, efter deras död, af trycket utgifwas. Den häremot bryter, böte Tretiotre Riksdaler Sexton Skillingar.

At ingen må tillåtas at, i andra fall än allmänna Lagen och nu gällande Författningar utstaka, meddela eller til tryck utlemna Utdrag af Kyrkoböcker eller af andra Själwården och Kyrko-Disciplinen rörande Handlingar, i afseende på enskildte Personer kefwerne[sic.] och seder, så widt de lända dem til skada eller förklenande. Den häremot bryter, böte Tretiotre Riksd. Sexton Skill.

At sådant, som rörer styggelser, eller högeligen sårar blygsamheten, eller innehåller hädelser emot Gud, eller lastliga uttryck om Rikets warande Öfwerhet, eller hwad i afseende på Personer, hwilka et mål icke egentligen beträffar, kunde i sådana handlingar hafwa inslutit, otidigt, anstötligt eller förklenligt, icke må uti dem, wid wite af Tretiotre Riksdaler Sexton Skill. genom trycket kungöras, utan få wida, hwad sistnämnde fall angår, åberopandet skulle af Domaren, som sist i målet dömt, pröfwas nödwändigt, til uplysning och styrkande af sjelfwa hufwudsaken.

I öfrigt, och som det blefwe för widlystigt, at alle förekommande ämnen, mål och ärenden med noggranhet utsätta, skal det stå hwar och en fritt, at i tryck allmänt kunnigt göra alt hwad som i denna Lag icke finnes uttryckeligen förbudet; följakteligen skal ock ej något, som öfwer i denna Lag tillåtliga ämnen i tryck anmärkes, påminnes eller eljest gransknings eller reflections-wis i dagsljuset framlägges, kunne under förewänding at innebära tadel eller klander, såsom straffbart anses, få wida skrifsättet icke såsom smädligt eller skändligt sig utmärker, om answar hwarföre i denna Lag stadgadt är.

§. 3

Under de förutsatta wilkor, at wid pröfningen af en Skrift eller answaret för densamma, de, på hwilka en sådan pröfning ankomma kan, i fall, som twetydiga synas, bäldre fria än källa, altid mera må fästa sin upmärksamhet på ämnets och tankens än på uttryckets lagstridighet, på Skriftens åsytning, än på framställnings sättet, och altid utan rättighet, at, i hwilket fall som hälst, draga obestämde slutföljer af uttrycken, skola såsom mizbruk af Tryckfriheten anses;

1:o Hädelse mot Gud. Brottet skal umgällas, såsom i 1. Cap. 1. §. Mizgernings Balken, Allmänna Lagen, stadgadt är och Skriften confisqueras.

2:o Förnekelse af en Gud och et lif efter detta, eller af den rena Ewangeliska Läran. Förbrytaren skal anses efter 1. Cap. 4. §. Mizgernings Balken, och Skriften confisqueras.

3:o Gäcker af den Almänna Gudstjensten, Guds ord och Sacramenten. Förbrydelsen skal umgällas med Ethundrade Riksdalers böter och Skriften confisqueras.

4:o Alt slags lastligt yttrande om den Regerande Konungens Höga Person eller gerningar, eller Dez Gemål, Drottningen, eller Rikets bestämda Thronföljare; Brottet skal straffas, enligt Mizgernings Balkens 5. Cap. 1. §. och Skriften confisqueras.

5:o Smädliga uttryck emot någon af de öfriga Personer af det Regerande Konungahuset, hwilka Kongliga eller Furstlig wärdighet inom Riket åtnjuta; Brottet skal straffas med Ethundrade Riksdalers böter och Skriften confisqueras.

6:o Smädliga uttryck om Riksens Ständer, eller någon af deras Fördelningar; Brottet skal straffas med Ethundrade Riksdalers böter och Skriften confisqueras.

7:o Upmaning til myteri eller upror. Brottet skal straffas enligt 6. Cap. Mizgernings Balken och Skriften confisqueras.

8:o Smädliga uttryck om Rikets Embets- og Tjeneste-män, i och för Embetet. Brottet skal straffas efter Allmän Lag.

9:o Smädliga, förgripliga eller til osämja med främmande Magter, med hwilka Riket är i fredeligt förholdande, om deras warande Öfwerhet, Regering och Regeringssätt, Höge Embetsmän och Sändebud, inre eller yttre förhållanden, företag eller underhandlingar. Förbrytelsen skal straffas enligt 6. Cap. 5. §. Mizgernings Balken, jemnförd med Kongl. Förordningen af den 20 Januarii 1779. Är Skriften ej smädlig eller förgriplig, men genom densamma mizförständ med Utländsk Magt sig yppat, må den, utan Rättergång, kunna confisqueras.

10:o Alt fungörande i tryck, af hwad som rörer Statens å färde warande Underhandlingar med främmande Magter, eller eljest