# Primary Sources on Copyright - Record Viewer
Regulations and Rules for the Printing Industry in Sweden, Stockholm (1752)

Source: Kongl. Maj:ts Nådige Förordning Och REGLEMENTE För Boktryckerne i Riket. Gifwit Stockholm i Råd-Camaren then 12. Aug. 1752. SIDERHOLM, Tryckt uti Kongl. Tryckeriet, Hos Directeuren PET. MOMMA.

Citation:
Regulations and Rules for the Printing Industry in Sweden, Stockholm (1752), Primary Sources on Copyright (1450-1900), eds L. Bently & M. Kretschmer, www.copyrighthistory.org

Back | Record | Images | No Commentaries
Translation only | Transcription only | Show all | Bundled images as pdf

26 transcripted pages

Chapter 1 Page 1


Kongl. Maj:ts Nådige Förordning Och Reglemente För Boktryckerierne i Riket. Gifwit Stockholm i Råd-Camaren then 12. Aug. 1752. Cum Gratia & Privilegio S. R. Maj:tis. Stockholm, Tryckt uti Kongl. Tryckeriet, Hos Directeuren Pet. Momma.




Chapter 1 Page 3


WI ADOLPH FRIEDRICH med GUDs Nåde, Sweriges, Göthes och Wendes Konung &c. &c. &c. Arfwinge til Norige, och Hertig til Schlesswig Holsten &c. &c. Giöre witterligit, at som Oss blifwit i underdånighet tillkänna gifwit, thet wid Boktryckerierne här i Riket åtskillige missbruk och oredor skola sig inritat, hwilka bragt them uti et beträngt och aftagande tilstånd, samt hindrat Litteraturens och Bokhandelens upkomst och befordran; Så hafwe Wi, dels til förekommande theraf, dels ock, at winna en bättre ordning emellan Boktryckerierne sielfwe och ibland theras arbetare, för godt funnit, at följande Articlar i Nåder påbjuda och fastställa: 

Art. 1.

Om en Boktryckerie-Societets inrättande. 

§. 1.

Alle Boktryckare i Riket, som nu äga, eller hädanefter få egne Wärk, böra utgöra en Communauté eller Societet, hwilken i Stockholm i the rum, som för thensamma lägligast äro,




Chapter 1 Page 4


och så ofta nödwändigheten thet fordrar, bör hålla allmänna Sammankomster, hwarwid then af Wårt och Riksens Cancellie-Collegii Ledamöter, som upsigten öfwer Boktryckerierne anförtrodd är, förer ordet. Alla Boktryckare, som wid slike tilfällen ifrån Landsorterne kunna komma tilstädes, äga i sammankomsterne säte och stämma: kunnandes the frånwarande genom Fullmägtige af the här i Staden warande Boktryckare låta theras angelägenheter besörja.

§. 2.

Som thenna Societet förnämligast åligger, at hålla hand öfwer Boktryckerierne, så at alt må therwid ordenteligen tilgå, och Konsten här i Riket tiltaga och förbättras, så lämne Wi ock Societeten frihet, at afgiöra alla the mindre stridigheter, som antingen emellan Boktryckerie-ägarne sielfwe, eller theras folk, om försummelse i arbete, eller thess förderfwande upkomma kunna, likaledes andra mindre mål inom wärken, wid hwilka tilfällen Societeten har, at efter omständigheterne the brottslige med böter belägga, på sätt, som i följande § § stadgas, samt therwid af wederbörande Executor njuta handräckning. The penningar, som therigenom inflyta, tilhöra Societeten, såsom en inkomst, til at therföre bestrida the omkostningar, som fordras til Notarii 

 

 




Chapter 1 Page 5


hållande, Correspondencen och andre nådige behof: Åliggandes Notarien, at öfwer all sådan inkomst och utgift hålla riktig räkning, then han hwart år wid then sista allmänna sammankomsten har til Societeten at ingifwa, och bör emedlertid, i fall något öfwerskjuter utgifterne, sådant oförryckt hållas, at anwändas til samtelige Boktryckeriernes nytta, på sätt, som Societeten thet wid the allmänna sammankomsterne tjenligast pröfwar.

§. 3.

Boktryckerie-Societeten är Wårt och Riksens Cancellie-Collegio answarig för thess gjöromål, hwaröfwer then förthenskull bör låta hålla riktigt Protocoll, at kunna wid påfordran upwisas.

§. 4.

Ifrån the efter första §. Utsatte Societetens sammankomster, må ingen Boktryckare i Stockholm utan laga förfall sig afhålla, när han thertil kallad warder, wid wite af Twå Daler Silfwermynt första gången, och sedan dubbelt hwarje gång han uteblifwer. Finner Societeten nödigt, at inkalla ifrån orterne någon Boktryckare, bör han sig likaledes inställa, wid wite, såsom Societeten efter omständigheterne för godt finner, at honom pålägga. Wid förstnämde wite må

 

 




Chapter 1 Page 6


icke heller någon under öfwerläggningen bortgå ifrån sammankomsten utan the andre närwarandes samtycke, med hwilkas slut och godtfinnande för öfrigit then, som frånwarande är, bör låta sig åtnöja. Hwad innom Societeten aftalt och slutit warder, må ingen för Parter eller andre uptäcka wid Sex Daler Silfm:ts bot, för then, som therom öfwertygas första gången, och sedan dubbelt hwarje gång han thermed beträdes.

§. 5.

The bref, som ankomma til Societeten, må ingen annan upbryta, än then af Boktryckarne, hwilken sådant i sammankomsten blifwit anförtrodt, wid Fyra Daler Silfm:ts bot; Fördöljer någon sådane bref, eller innehåller hwad honom kan wara tilskrifwit, at i Societeten anmäla, böte Tolf Daler Silfm:t, angifwaren och Societetens Cassa til tweskiftes. Lika bot ware för then, som skrifwer något hemligen i Societetensnamn, utan at thet honom warder updragit, fylle ock skadan, om någon therigenom lidit.

Art. II.

Angående nya Boktryckeriers anläggande.

§. 1. 

Som Oss blifwit i underdånighet tilkänna gifwit, thet här i Riket redan skal wara et

 




Chapter 1 Page 7


 större antal af Boktryckerier, än at tilräckeligit arbete gifwes til theras sysslosättjande; så är Wår nådige wilje, thet tils widare intet Boktryckerie må inrättas, innan å thens sida, som thertil söker tilstånd, fulla skäl och bewis framtes, thet han et sådant wärk förmår drifwa och underhålla, utan at något af the redan anlagde Tryckerier therigenom förfördelas, och bör til then ändan af alla sådane och flere ansökningar, som röra Boktryckerierne i gemen, eller på något sätt angå thenna näring, Societeten del lemnas, på thet thensamma må hafwa tilfälle, at förut och innan något slut fattas, med sine påminnelser och föreställningar inkomma.

§. 2.

Then som hädanefter medelst anläggande af Tryckerie, blifwer Boktryckare, sedan han sig anmält, och sine skäl, enligt föregående §:s lydelse, framtedt, må sedermera ej beswäras med någon kostnad til plägning eller tractering, under hwad namn thet wara månde, wid bot af Femtio Daler Silfm:t för then thet gifwer eller fordrar; utan betalar han allenast för antekningen wid första inträdet i Societeten i et för alt Tjugu Daler Silfm:t. Är han Boktryckare-Son, eller Gesäll, som genom arf eller gifte kommit at tilträda en afleden Boktryckares wärk, erlägge al-




Chapter 1 Page 8


lenast Tijo Daler Silfm:t. Men Boktryckare-Enkor måge oklandrade och utan någon afgift til Societeten, genom Factorer drifwa Tryckeriet efter theras afledne Män, så länge the äro ogifte, och i stånd at wärket behörigen underhålla.

ART. III

Angående ordningen för och emellan Boktryckerie-Ägarne.

§. 1.

Alle Boktryckare böra nu i början ingifwa til Societeten en förtekning på sine redan tryckte Förlags-böcker, hwaruti jemwäl tydeligen utsättes, på hwilka Wårt nådige Privilegium är utfärdat. En dylik förtekning böra the sedermera hwart halft år insända öfwer alt hwad the antingen på egit eller andras förlag i thet förflutne halfwa året tryckt, eller ännu hafwa under Prässen. Af thesse förtekningar besörjer sedan Societeten, at en pålitelig Catalogue öfwer alt, hwad i Riket tryckes, hwart halft år blifwer författad och utgifwen.

§. 2.

Then Boktryckare eller Förläggare, som uppå någon Bok eller Tractat Wårt nådiga Privilegium erhålla wil, bör tillika framte bewis, at thensamma i Manuscript är färdig, eller om thet

 

 




Chapter 1 Page 9


är et wärk, som stycketals utkommer, at åtminstone första delen theraf är utarbetad. Så snart Privilegium utfärdat är, bör innehafwaren genast i Societeten låta thet antekna, samt i the allmänna tidningar thet kundgöra. Warder sådant försummat, skylle sig sielf för then skada och förlust, som honom therigenom kan tilskyndas.

§. 3.

The Böcker och Tractater, på hwilka Wårt nådige Privilegium således utfärdat är, må ingen wid thet theruti utsatte wite, understå sig, at eftertrycka, icke heller the mindre skrifter intil tijo eller tolf ark, som en annan, fast än utan Privilegium, efter Manuscript först uplagt, wid bot af tijo à tjugu Daler Silfm:t, efter omständigheterne, och Exemplarens confiscation, thens ensak, som förfördelad blifwit. Är Privilegii tiden förfluten, eller är en sådan utom Privilegium uplagd mindre skrift genom Exemplarens skingrande rar blefwen, må en annan then uplägga, i fall then förra förläggaren eller thess rätts innehafware, hwilken thet förut hembjudas bör, sig sådant icke wil åtaga. Then, som någon öfwersättning med eller utan Privilegium utgifwa wil, bör sådant hos Wårt och Riksens Cancellie-Collegium anmäla, samt prof af sitt arbete inlämna, och sedan han tilstånd til thess utgifwande

 




Chapter 1 Page 10


erhållit, låta therom i tidningarne kungjöra, på thet ej andre sin tid och möda på et och samma wärk frucktlöst förspilla måtte. Är Originalet här i Riket författat och uplagt, bör tillika thess Auctors eller thess rätts innehafwares samtycke til öfwersättningen erhållas och upwisas, hwilkens tryckande sedermera på lika sätt, som här ofwanföre om nya uplag stadgat är, bör Originalets förläggare eller thess rätts innehafware hembjudas.

För öfrigit wele Wi härmedelst hafwa Boktryckarne förunnat, at af alla Böcker och Skrifter, som the således uplagt, sielfwe sörja för afsättningen, samt til then ändan hålla Commissionairer i the förnämsta Städer, som thesse theras arbeten antingen bundne eller obundne försälja.

§. 4.

Boktryckerie-idkare förbjudes härigenom alfwarligen at trycka något, som ej undergått wederbörlig Censur, wid thet straff, som the therom utgångne Förordningar innehålla. Icke eller må någon wid Twåhundrade Daler Silfm:ts wite understå sig, at trycka någon bok eller Tractat, utan therpå tydeligen utsätta orten, åratalet, och sitt eller Tryckeriets rätta namn: åliggandes honom för öfrigit, at hos sig förwara thet censurerade Manuscriptet, på thet altid tilgång wara må til then, thet censurerat.

 




Chapter 1 Page 11


ART. IV.

Om arbetets befrämjande wid Boktryckerierne, medelst Uthängs och Tilskotts afskaffande.

Emedan mången afhålles ifrån, at låta uplägga nytige böcker för the så kallade Uthängs och Tilskått, som wid the fläste Boktryckerier brukas, och hwarmedelst hwar Gesäll i Tryckeriet härtils skal som en rättighet sig tilägnat ej allenast wissa Exemplar af hwar tryckt bok på upläggarens papper, utan ock andre Exemplar af samma bok, at på egit papper få tiltrycka, hwaraf upläggaren, som anwändt sin omkostnad, blifwit hindrad i afsättningen och kommit at lida, utom andra underslef [ung. 'svek', red.:s anm.], som therwid skola förelupit; Ty är Wår nådige wilje och befallning; thet sådane så kallade Uthängs och Tilskott wid böckers upläggande hädanefter i alla Tryckerier aldeles skola wara afskaffade, så at ingen må understå sig them widare påstå, ej heller therföre fordra betalning i penningar, wid Tjugu Daler Silfm:ts plikt för then, som therom warder öf-

 

 

 




Chapter 1 Page 12


wertygad.

ART. V.

Om Boktryckerie arbetarnes hägn.

På thet gode och tilräckelige arbetare ej måge wid Boktryckerierne saknas, förklare Wi härmedelst, thet theras folk och arbetare skola för wärfning och krigstjenst wara befriade, aldeles på thet sätt, som Manufactur-Privilegierne och the senare utgångne Förordningar om Manufactur-arbetare innehålla; dock åligger Societeten at tilse, thet ej mera folk måge wid Boktryckerierne skyddas, än som til wärkens rörelse nödigt är. 

ART. VI.

Angående Boktryckerie-Gesäller.

§. 1.

Emedan Boktryckare-Gesäller idka en fri konst och dageligen umgå med böcker och skrifter, så böra the ock billigt föregå andre uti goda seder och ärbart lefwerne: sökandes genom sin skickelig och färdighet, at befordra thenna konsten uti alt hwad på them ankomma kan. Och som hädanefter hos them, hwilka lärdt Boktryckerie-konsten, intet annat anseende gäller, än theras färdighet uti the thertil hörande sysslor och goda för-

 




Chapter 1 Page 13


hållande; Så böra ock alle Gesäller och Gåssar, som uti Boktryckerierne förswarligen lärdt, utan gensägelse och motstånd arbeta tilsammans med the Gesäller och Gåssar; som efter the wid en del Tryckerier härtils i akt tagne så kallade utrikes Gewohnheiter, Cornut skaper och Postulater lärdt: skolandes alle uti arbete och umgänge wara lika gode. Then som i någor måtto sig häremot sättja wil, eller förwiter then andra hans lärosätt, böte, om thet är en Boktryckare, Tjugu Daler, och är thet en Gesäll, Tijo Daler Silfm:t.

§. 2.

Hwar och en Gesäll äger frihet efter wanligheten, at ombyta Condition twå gånger om året, nemligen 14 dagar för Påsk, och 14 dagar för Michaelis, så framt han icke annorlunda med Patronen betingadt, tå han redeligen bör uthålla then tid, han sig åtagit, at i Tryckeriet arbeta, wid Fem Daler Silfm:ts bot och skadans ersättjande. Theremot bör ock Patronen wid lika wite och Gesällens tilfridställande gifwa honom riktig betalning, samt i alla öfrige delar hålla thet accord, han med honom ingådt, så framt icke laglige orsaker, innan Contracts-tiden löper til ända, theruti någon ändring föranlåta.

 




Chapter 1 Page 14


§. 3.

Ingen Boktryckerie-idkare ware tillåtit, at ifrån et annat Tryckerie antaga någon Gesäll eller arbetare, innan behörigt afsked och skrifteligit bewis om thess förhållande, ifrån förra Patronen upwises, wid bot, Tijo Daler S:mt, samt ersättning af all skada, som therigenom then förra Husbonden tilskyndas, hwilken i sådane fall äger frihet, at taga Gesällen eller arbetaren tilbakars, jemwäl igenom laga medel, om så fordras. Then som öfwertygas hafwa tubbat eller förledt annans folk, under then tid the stått i thess Condition, böte för hwarje gång Tolf Daler S:mt.

§. 4.

Gesällerne blifwa i alla mål answarige för thet arbete, som them af theras Patroner eller Factorer om händer lemnas. Then, som med wårdslöshet eller annat fel beträdes eller finnes hafwa förtegat the fel, som genom Revideringar, utfallningar och dylika tilfällen kunna sig tildraga, böte efter omständigheterne til Societetens Cassa. Ingen må undandraga sig, thet arbete i Tryckeriet, som hans Patron för godt finner honom at pålägga, wid Try Daler S:mts wite för hwarje gång. Sättarne åligger thet, at hålla sina Correctur-ark i ordning, skrifwa sina namn therpå, med dag och datum, samt aflefwerera




Chapter 1 Page 15


them, innan theras räkningar afslutas. Äfwen som Tryckarena böra wara answarige för alt thet papper och thess ans, som them til Pressen ombetros, så at intet theraf må förderfwas, eller några defecter ske genom theras förwållande.

§. 5.

Nidingswärk wid Boktryckerierne, tå stylar egenwilligt förderfwas, förblandas, göras defectueuse, eller bringas i oordning, samt Prässar och andre wärktyg upsåteligen skadas, böra med Fyratijo Daler S:mts böter anses, och skadan af then brottslige ersättjas. Orkar han ej botum, plickte med publict arbete, och stånde thet til Societetens bepröfwande, om en sådan widare må tålas, at wid Boktryckerierne arbeta. 

§. 6. 

All oordentelighet af fri-måndagar, spatseregång, sielfwilligt tidens förspillande, samt onödigt af- och tillöpande i andre Tryckerier på arbetsdagar, hwarigenom the flitige ifrån sine sysslor hindras och förledas, ware aldeles förbudit, wid bot Try Daler S:mt för then, som theremot bryter, och dubbelt, i fall han oftare thermed beträdes, jemte ersättning til Patronen af all then skada, som honom af thess försummelse timat. Lika bot ware ock för then, som söker up-

 




Chapter 1 Page 16


studsa annans folk, bringar starka drycker i Tryckeriet, anstiftar trätor, oljud samt onyttigt och hinderligt prat. För oqwädins ord och slagsmål ware lag samma. Lockar eller förförer Gesäll någon Gåsse eller annan Tryckerie arbetare på krogar och misstänkte samqwäm, böte Try Daler S:mt första gången: kommer han oftare igen, böte dubbelt. Finnes thet, at then brottslige likafullt i sitt oordenteliga lewferne fortfar, och at han igenom penninge-böter therifrån icke rättas kan, bör med honom förfaras efter som Hall-Ordningens 3. Art. 5. § för dylikt beskaffade Manufactur-arbetare föreskrifwer; Och på thet häröfwer må kunna hållasså mycket nogare upsigt, äger Boktryckerie-Societeten frihet, at antingen hafwa sine egne män, som å Embetes wägnar Tryckerie-arbetarnes förhållande efterfråga, och, när så tarfwas, påtala, eller ock, at therom tillika anmoda Stads-Fiscalerne, eller något annat wärks ombud. Wiser Gesäll eller Gåsse owett och olydna emot Patronen sielf, äge han tå Hsbonde-rättigheten, så wäl inne som utom huset. Alle allmänne sammankomster emellan Gesällerne ware aldeles förbudne, wid Tijo Daler S:mts wite för hwar och en, som sig wid en sådan sammankomst infunnit. Wid alle thesse brottmål böra skälen wid undersöknin-

 




Chapter 1 Page 17


garne in för Societeten af samma grund korteligen uptagas och afslutas, som wid Hall-Rätterne brukeligit är.

§. 7. 

Then Gesäll, som i sin Patrons hus har kammare och säng, bör om qwällarne i rättan tid wara hemma, nemligen uti the Sex Sommar-månader, ifrån then 1. April til then sista Septembris, klockan 10, och i the öfrige Sex månaderne klockan 9, wid Twå Daler S:mts plickt första och andra gången, men dubbelt, om han sig häremot oftare förser. Giör han thertil larm på porten och i huset, til Patronens och thet öfriga arbetsfolkets oro, böte för hwarje gång Fyra Daler S:mt.

§. 8. 

Som hwar Boktryckerie-idkare åligger, at skaffa sine Gesäller förswarliga wärktyg och Materialier, så böra ock Gesällerne med yttersta flit och åhuga giöra theras arbete wid thet answar, som nästföregående 4. §. stadgar: The skola ock på alt redeligit sätt befordra theras Patroners nytta, och ej för andra uppenbara, hwad them til skada och förfång lända kan; utan twert om, sådant, när the thet märka, Patronen upricktigt tilkänna gifwa. Til samma skyldigheter böra the

 

 




Chapter 1 Page 18


ock hålla the under stående Gåssar, hwilka the ej böra twinga, at för sig i olaglig tid arbeta, eller skicka them ärender, utom the timar på dagen, som thertil i hwarje Tryckerie äro utsatte wid Twå Daler S:mts wite hwarje gång, för then Gesäll, som häremot bryter. Ingen Gesäll må understå sig, någre stylar, färg eller Tryckeri-tilhörigheter utlåna eller förbyta, wid Tjugu Dal. S:mts plikt och skadans ersättande.

§. 9.

Enär Boktryckeri-Patron lemnar någon Gåsse under en Gesäll til thess upsigt och handledande, bör Gesällen thensamma upriktigt och med flit lära och underwisa, wid Try Daler S:mts bot första gången, för then thet wägrar, och andra gången dubbelt. Men theremot har Gesällen för en sådan sin möda at undfå särskild wedergällning eller så kallade underwisnings-penningar i et för alt, Sex Daler S:mt, hwaraf han får uttaga hälften, tå Gåssen något år för sig kommen, och then återstående hälften, när han efter bepröfwande wet sina stycker. När en Gesäll arbetar tillsammans med en Gåsse, är han för Gåssens arbete til lika answar förbunden, som honom för thess egit, efter 4:de §. innehåld, åligger.

 

 




Chapter 1 Page 19


ART. VII.

Om Gåssar och theras utlärande.

§. 1.

Hwar och en Boktryckare äge frihet, at antaga så många Gåssar i lära, som han behöfwer, och finner för sin rörelse nödige, hwilka dock förut, jemte Christendomen, böra åtminstone wäl kunna läsa Swänska och Latin skrifwit och tryckt. En sådan Gåsse bör thessutan til thet minsta En månad wara på prof, at thess naturliga böjelse therigenom någorlunda må kunna utrönas, och när han wid berörde tids förlopp är et tjenligit ämne befunnen, gifwer Boktryckerie-ägaren sådant Societeten tilkänna, tå Gåssen i läran antages och inskrifwes, samt erhåller theröfwer bewis, utan någon afgift.

§. 2.

Lärotiden blifwer efter Gåssens ålder och omständigheter 8, 7, 6 år: the som äro af mognare ålder, måge antagas på 5 til 4 år, men ej ringare; dock alltid med thet wilkor, at ingen utur läran lösgifwes, förr än han wist behörigt prof af sin skickelighet, som härefter i 5:te §. förmäles.

 




Chapter 1 Page 20


§. 3.

Gåssar, som lära Boktryckeriet, böra sig gudfrucktigt, stilla och lydigt förhålla, samt aldrig gå af huset utom theras Patroners lof och minne: wacktandes sig för misstänkte ställen och säll kaper. Ej äro the pliktige, at utom then i VI. Articlen §. 8. omförmälte tiden tjena Gesällerne i något , som Tryckeriet icke tilhörer, och bör then Gesäll, som af ondsko eller wrångt sinne them slår och illa bemöter, med Try Daler S:mts böter anses, hwilka fördubblas, tå thet föera gånger händer, men theremot håller Boktryckerie-Patron sielf, eller genom then han thertil förordnar, öfwer Gåssarne behörig husaga, så at ordning må hållas, och the hwad them åligger, behörigen fullgiöra.

§. 4.

Ej må någon Gåsse under hwarjehanda förewändning öfwergifwa sin Patron, innan lärotiden är ute. Löper han bort, äge Patronen magt, at honom med tjenlige medel återtaga. Händer thet, at then Bokryckeri-Patron, hos hwilken Gåssen är inskrifwen, afgår med döden, innan lärotiden är ute, bör Gåssen hos hans Enka fullborda lärotiden; men uphäfwer hon Tryc-

 




Chapter 1 Page 21


keriet, bestyre tå Societeten om Gåssens utlärande i et annat Tryckerie. Skulle en Gåsse förfalla til snatteri, liderlighet eller annan försummelse och motwilja, at Boktryckeri-ägren finner husaga på honom ej wärka, och han således ej kan honom längre hos sig i läran behålla, så bör efter anmälande, Societeten pröfwa, hwad hårdare aga en sådan Gåsse må undergå, och i erforderligit fall öfwerlemna honom til the allmänna arbets-husen, hwaräst han, på föreställning ifrån Societeten, bör emottagas och til arbete hållas så lång tid, som omständigheterne gifwa anledning at fastställa.

§. 5.

Ej må någon Gesäll understå sig, at upstudsa eller afråda någon Gåsse ifrån fortfarande i läran, wid Tijo Daler S:mts wite, antingen han ännu är på prof, eller sedan han blifwit inskrifwen. Enär en lärling sina år fullbordat och utlärdt, bör han wisa behörige prof af sin erfarenhet och skickelighet i the stycker, han weta bör, hwaröfwer, så wäl, som hans förhållande under lärotiden, Boktryckeri-Patron lemnar honom witnesbörd, som til Societeten ingifwes, tillika med bewis af Prästerskapet, om hans fram-

 




Chapter 1 Page 22


steg i Christendomen. Therpå blifwer han wäl af Societeten, emot Sex Daler S:mts erläggande til thess Cassa, så wida lösgifwen, at han njuter Gesälls-lön, efter som han med sin Patron öfwerenskomma kan; men på thet hädanefter, ej andre, än skickelige och pålitelige Gesäller, som uti arbete och lefwerne göra konsten tilbörlig heder, måge med bewis förses, bör en sådan på thet sättet lösgifwen Gesälls första år anses som hans prof-år, och sedan han thet med flit och godt loford tilbragt, hwarom hans Patronlemnar honom witnesbörd, warder han för Gesäll förklarad, och undfår af Societetenordenteligit lärobref, utom hwilket ingen Boktryckerie-arbetare för rätt Gesäll må anses. Wid thess undfående består han sina Cammerater Åtta Daler S:mt, utom hwilka Åtta Daler S:mt och the ofwanförmälte sex Daler dito mynt, som förut til Societetens Cassa erlagde äro, ingen widare kostnad göras må, ej eller någon tractering, wid Tjugu Daler S:mts böter för then thet fordrar eller gifwer. Således warda härmedelst alla så kallade Cornut-skaper, [cornut, 'blivande boktryckerigesäll', red.:s anm.] Postulater, Depositioner, Wälkommor [sorts pokal, red.:s anm.], Ceremonier och flere slike sielftagne och ogrundade, samt til sielfswålds och skulds åsamkande tjenande sedwanor, af hwad namn the äro, aldeles förbudne och afskaffade.

 




Chapter 1 Page 23


Börande the ankommande främmande therföre warnas: Hwar och en, som hädanefter understår sig, en slik fåfänga anställa eller biwista, skal för hwarje gång böta Femtijo Daler S:mt.

ART. VIII.

Om Correctorer, Factorer och the öfrige Personer, som wid Boktryckerierne brukas.

§. 1.

Boktryckerie-idkarne i gemen, som ej sielfwe wilja eller kunna corrigera the arbeten, som hos them upläggas, skola wara skyldige, at betjena sig af gode och pålitelige Correctorer, hwilka åter å theras sida böra swara för Correcturen, och them altid i rättan tid efter öfwerenskommande til Tryckerierne återställa. Och om så händer, at et eller flere ark igenom Correctorens förwållande blifwa felaktigt aftryckte och förderfwade, skal han bestå omkostnaden til theras omtryckande. 

 




Chapter 1 Page 24


§. 2.

Then Boktryckerie-ägare, som wil taga sig Factor til wärkets förestående, äge frihet, at af the Gesäller, som hos honom arbeta, eller ock af andre, när laga ombytnings-tid är, thertil utse then, til hwilken han har mästa förtroende. En sådan antagen Factor bör sig wid nästa Societetens sammankomst anmäla, at i Protocollet anteknas, tå han til Societetens Cassa erlägger i et för alt Try Daler S:mt, och blifwer således all Tractering, som wid Factorens inträde äfwen plägar anställas, aldeles förbuden, på samma sätt och wid lika wite, som i 7. Articlen 5. §. stadgas.

§. 3.

Factorens sysla består theruti, at hålla riktig ordning på alt uti wärcket: at swara före, thet arbetet blifwer wäl gjordt, och at thet, som tryckes, eller tryckt blifwit, tilbörligen wårdas och handteras: at hålla hand öfwer Gesäller och Gåssar, thet the i rättan tid göra sine syslor, samt tilse, thet Stylar och Prässar, jemte andre redskaper, behörigen aktas, och ej genom wanskötsel skadas, och änteligen, at göra räkning

 




Chapter 1 Page 25


för papper, och thet, som theraf tryckes, med hwad mera han kan hafwa under händer: Förhållande sig i öfrigit efter thet accord, han med sin Patron ingått.

§. 4.

Som Factoren är i Husbondens ställe, och står i answar för arbetet med hwad mera, som honom efter föregående §:s lydelse åligger; så böra ock Gesäller och Gåssar wisa honom i alt, hwad Tryckeriet angår, behörig aktning och lydna, wid then plikt, som i VI. Artic. 6. §. är utsatt.

§. 5.

Factoren