# Primary Sources on Copyright - Record Viewer

PRIMARY SOURCES

ON COPYRIGHT

(1450-1900)

Swedish Freedom of the Press Ordinance, Stockholm (1812)

Source: Kongl. Maj:ts Och Riksens Stånders Faststälde Tryckfrihets-Forordning; Dat. Örebro den 16. Julii 1812. Cum Gratia & Privilegio S:æ R:æ Maj:tis. Stockholm, Tryckt i Kongl. Tryckeriet, 1812.

Citation:
Swedish Freedom of the Press Ordinance, Stockholm (1812), Primary Sources on Copyright (1450-1900), eds L. Bently & M. Kretschmer, www.copyrighthistory.org

Back | Record | Images | No Commentaries
Translation only | Transcription only | Show all | Bundled images as pdf

12 transcripted pages

Chapter 1 Page 1


Kongl. Maj:ts Och Riksens Ständers Faststälde Tryckfrihets-Förordning;

Dat. Örebro den 16 Julii 1812.

 




Chapter 1 Page 2


Wj CARL med Guds Nåde Sweriges, Göthes och Wendes Konung etc. etc. etc.

Arfwinge til Norrige, Hertig til Schlezwig Hollstein, Stormarn och Ditmarsen, Grefwe til Oldenburg och Delmenhorst etc. etc. Göre weterligt: at sedan Riksens nu församlade Ständer enhälligt beslutit at, i wiza afseenden, för¨ndra den hittils gällande Tryckfrihets-Förordningen af den 9 Martii 1810, och denna sålunda förändrade Lag blifwit til Wårt Nådiga gillande öfwerlemnad, så hafwe Wi, i kraft af den, enligt 85. §- i Regerings-Formen, Oz tilkommande rättighet, welat denna af Riksens Ständer samtyckte Tryckfrihets-Förordning, härmed antaga, gilla och bekräfta, aldeles såsom den ord for ord härefter följer:

 




Chapter 1 Page 3


Wi förpligte alla dem, på hwilka en Laglig pröfning af förbrytelser i allmänt tryck ankomma kan, at wara den oskyldiges lagliga wärn och beskydd, hafwe Wi, til Tryckfrihetens försäkrande på et sätt, förenligt med et Borgerligt Samhälles och warje Medborgares rättmätiga fordringar, welat stadga och förordna följande:

§. 1.

1:o Alla förut gällanda Lagar, Stadganden och föreskrifter, i afseende på Tryckfriheten eller Bokhandeln, ware härmed uphäfne, och såsom en följd häraf, äfwen alla hittils gifen särskildta Förbud emot utgifwandet af wiza Böcker, Skrifter och Handlingar; Skolandes deza ej kunna åtalas, annorlunda än denna Tryckfrihets-Lag bjuder.

Under ordet Skrift, som i denne Lag nyttjas, skal förstås alt hwad, genom Tryck, under Allmänhetens ögon lägges. Med Periodisk Skrift förstås en sådan som, i Nummerföljd, eller på bestämda tider, utgifwes.

 

2:o Någon tryckningen föregående granskning af Skrift, eller något förbud emot tryckning deraf, skal ej äga rum. Ej skal någon Skrift kunna före des utgifwande Boktryckare, Utgifware eller Författare affordras, ej eller något för tryckningen eller utgifningen hinderligt inseende öfwer Boktryckerier eller Författare och Utgifware wara tillåtit; Lärowerken dock deras förra rättighet förbehållen, at öfwerse och gilla sådane Afhandlingar, som skola på deras Lärosalar offentligen förswaras.

 

3:o Inga Privilegier på Skrifters utgifwande, af hwad form och beskaffenhet de wara må, skola hädanefter behöfwas, utan ware för hwarje Författare eller Förläggare, thy förutan, utgifningsrätten af trycket fri, andras redan erhållna uteslutande rätt dock oförkränkt. Sådan uteslutande rätt må hädanefter ej förunnas på längre tid än tjugu år. På obestämd tid redan förunnad gälle endast för dens lifstid, som den erhållit. Privilegier på Skrifters utgifwande, förlänta til allmänna Inrättningars understöd, äge ej kraft för längre tid än tjugu

 




Chapter 1 Page 4


år, räknade från denna Lags datum, Kongl. Maj:t dock obetagit at dem hwarje gång på högst tjugu år förnya.

 

4:o Utgifware af Dagblad eller Periodiska Skrifter anmäle sig, jemte titeln och trycknings-orten, hos Hof-Canzleren, som äger, at få wida Sökanden ej för nesligt brott blifwit dömd, eller förklarad owärdig föra andras talan, meddela bewis at intet hinder emot Skriftens utgifwande förekommer.

 

5:o Privilegier å Boktryckeri skola ej erfordras, utan stånde hwar och en fritt, at utan hinder af någon särskild Författning, äldre Privilegier eller något Boktryckeri Reglemente, samt utan at wara underkastad någon Skrå-Ordning, anlägga sådana Tryckerier, af hwad beskaffenhet eller widd honom tjenligt synes, uti Stad, eller inom et afstånd derifrån af högst en half mil.

Då et Boktryckeri sålunda utom Stad anlägges, skola, i alla mål, som Boktryckningen röva, Boktryckare, Arbetare i Tryckeriet, samt der tryckte Skrifters Författare och Utgifware lyda under Stadens rätt.

Den et nytt Boktryckeri inrättar, åligger, at sist Tretio dagar, innan någon Skrift derifrån utgifwes, så wäl hos Magistraten i den Stad, hwaruti Boktryckeriet anläggas, eller under hwars Domsrätt han, såsom Boktryckare, skal lyda, som ock hos den Kongl. Maj:ts Befallningshafwande, under hwars styrelse eller Embetes tilsyn Staden hörer, skrifteligen tilkännagifwa, at och hwarest han Boktryckeri anlagt. Uraktlåter någon det, plickte han Ethundrade Riksdaler och warde hans förbrytelse i allmänna Tidningarne kungjord. Utgifwes, från et, på nu föreskrifne sätt icke behörigen anmäldt Tryckeri, någon brottslig Skrift, ware den olaglige Boktryckaren, jemte Författaren, underkastad lika straff och answar, för Skriftens innehåll och skrifart, och hafwe sit Boktryckeri til åklagaren förwerkat. Sedan anläggningen af et Boktryckeri blifwit til Konungens Befallningshafwande anmäld, åligge det honom, genast eller med först afgående Post derom underrätta Hof-Canzleren.

6:o Författare ware ej skyldig, at å tryckt Skrift låta sit namn utsättas. Ehwad han okänd wara wil eller ej, åligge honom, at tilställa Boktryckaren en förseglad Sedel, innehållane hans namn och hemwist, med påskrifwit betyg om deza upgifters riktighet, af twänne på orten wäl kände, inom Swerige boende Swenske Medborgare, hwilka åligge Författare answar, i händelse Skriften inom laga tid åtalas skulle, och Författarens namn och hemwist befunnes oriktigt upgifne, eller i Sedeln saknades, eller ock Författaren, utan laga förfall, ifrån swaromålet uteblefwe. Röjer Boktryckare Författares namn och hemmwist, då sådant honom ej af Domaren lagligen ålagdt är, böte Twohundrade Riksdaler och warde hans brott kungjordt i Allmänna Tidningarne.

7:o Den hwilken utgifwer Utlandsk Mans arbete, eller öfwersättning deraf, eller Inländsk Mans, som sit namn ej angifwit, äge enahanda rättigheter, pligter og answarighet, som Författare, i alla de fall, där ej i denna Lag annorlunda stadgadt år. Utgifware af Dagblad och Periodiska Skrifter ware altid, i afseende på answaret, ansedde såsom Författare, åliggandes dem under lika förbindelse at tilse, det de wilkor, som wid utgifwandet deraf i denna Lag ytterligare stadgas, warda noga iakttagne.

8:o Wid Rättegången början ware Boktryckare skyldig, at Författarens namnsedel til Domstolen ingifwa. I annat fall stånde han Författare answar, så framt icke Författaren sig hos Dommaren sjelfmant tilkännagifwer. Angår Rättegången Dagblad eller Periodiska Skrifter, blifwe Utgifwarens namn af Hof.Canzleren, i följe af ofwan föreskrifne anmälan, upgifwet. Domaren äger et genast, sedan namnsedelen blifwit aflämnad, densamma öpna och den derigenom uptäckta rätta parten för Domstolen infalla.

Skulle, wid Rättegångens slut, Domaren, pröfwa, at åklagaren i oträngdt mål anstält Rättegången, så at namnsedelns brytande deraf blifwit en följd, ware åklagaren förfallen til Etthundrade Riksdalers böter.

Har Boktryckare, utan Författarens eller Utgifwarens tilkänd, dez namn en Skrift åsatt, straffes enligt Mizgiernings-Balkens 8. Cap. 3. §.

9:o Hwarje Skrift ware Författarens eller dez rätts laglida innehafwares egendom. Hwilken som Skrift trycker eller effter-

 




Chapter 1 Page 5


trycker, utan Författarens eller Förläggarens skrifteliga tilstånd, miste uplagan, eller böte dez fulla wärde, ägarens ensak.

Lag samma ware, om någon trycker eller eftertrycker den öfwersättning af Utländsk Skrift, som annan man utarbetat, eller låter sin Öfwersättning för annans anses; men ej må öfwersättarens ägande rätt til sitt arbete förhindra någon, at en annan Öfwersättning af samma Skrift utgifwa.

Utgifware af Dagblad och Periodika Skrifter hafwer ej brutit emot Författares ägande rätt, så han, i dem, insände anonyma Skrifter utgifwer. Hwilken som å en Skrift bedrägligt Titelblad eller orätt Författare- eller Utgifware-namn utsätter, straffes enligt Mizgernings-Balkens 8. Cap. Diktadt namn, hwarmed ingen werkelig person utmärkes, ware ej förbudet, at på titulbladet utsätta, då Auctors rätta namnsedel lämnad är.

10:o Å hwarje Skrift warde Boktryckarens namn, trycknings-orten och årtalet utsatte; Uraktlåter Boktryckare sådant, plickte han första gången Trehundrade Riksdaler och andra gången Sexhundrade Riksdaler; Sker det tredje gången, ware han sitt Boktryckeri förlustig. Utsätter någon å tryckt Skrift falskt Boktryckare namn eller orätt trycknings-ort, skall han derutöfwer anses efter 8. Cap. 3. §. Mizgernings-Balken. Hwad här omnamns och orts utsättande förordnas, gälle dock ej för Notificationer och Sorgbref, Formulairer, Betingnings-sedlar med mera af dylik beskaffenhet.

11:o Af alt hwad som tryckes ware Boktryckaren pligtig at ifrån uplagan aftaga och utan betalning aflämna, så många exemplar, at Hof-Cantzlern, de under Riket lydande Universiteter, Kongl. Bibliotheket, Riks-Archivet och Wetenskaps-Academien erhålla et hwardera. Ar något werk åtföljdt af kostsammare plancher, må sådane dock, endast för Kongl. Bibliotheket, owilkorligen aflämnas.

12:o Intet hinder ware för Bokhandels idkande, icke eller för utgifning til föryttrande af någon Skrift, ware sig indländsk eller utländsk. Hwarje Författare eller Förläggare stände fritt, at en honom, i följd af sådan egenskap, tilhörlig Skrift, antingen sjelf eller genom andra föryttra, dock ware hwar och en som antingen i öppen bod eller eljest, med rättighet, at derom i Allmänna Tidningarne få Kungörelse införa, Bokhandel idka eller Böcker försälja wil, förbuden, at, på sätt om Boktryckeriers anläggning stadgadt är, och wid samma answar, anmälan derom hos Hof-Canzleren göra. För fortfarande föryttrande af en Skrift ware inga andra hinder, än de, som i 4. §. af denna Lag föreskrifwas.

 

§. 2.

1:o I öfwerensstämmelse med här ofwan, för en allmän och lagbunden Tryckfrihet lagde grunder, skal det under de nedanföre i 3. §. stadgade förbehåll, stå hwarje Författare fritt, at öfwer alt hwad som är eller kan blifwa föremål för mensklig kunskap genom tryck sina tankar kungöra.

2:o Skal, för hwarje ämne, skrifarten af hwarje Författares eget wal bero, under det answar derföre, som nedanföre bestämmes, i fall den såsom skändlig eller smädlig sig utmärker.

3:o Skal det, i enlighet med hwad i 1. §. 3, 4, och 9. Mom. stadgadt är, wara hwarje Författare eller Utgifware tillätit, at, under det enda wilkor af helgd för andrad ägande rätt, allmängöra Skrifter af hwad form, widd eller beskaffenhet, som hälst.

4:o I grund af hwad i 1. Mom. af denna §. stadgadt är, skal äfwen til Utgifwarens säkrare efterrättelse, dock med de undantag och wilkor, som nedanföre stadgas skola, uttryckligen wara en hwar tillåtit, at i allmänt tryck utgifwa alla, få säl Rättegångar, som andra allmänna ärenden rörande Handlingar, Protocoll och beslut, af hwad namn och beskaffenhet de wara må, ehwad de höra til den förslutne tiden, eller til mål, som hädanefter förekomma, ware sig hos Riks-Rätt, Högste Domstolen, Nedre Justitiæ-Revisionen, Allmänna Beredningen, Öfwer- och Under-Rätter, Collegier, Comitéer, Beredningar, Directioner,  Commissioner, Executions-Säten, eller andra Publique Werk, utan åtskilnad på målens beskaffenhet af Civila, Criminella, Oeconomiska, Militaria eller Ecclesiastisque; widare alla tilförene, nu eller hädanefter gällanda Instructioner, Constitutioner, Reglementen,

 




Chapter 1 Page 6


Statuter, Ordningar, Privilegier, Rescripter och Almänna Stadganden, hwarifrån hälst utfardade, tillika med alla äfwannämnde högre og lägre Rätter, Collegiers, Embetswerks, Publique Corporationers och alla Embets- och Tjenstemäns Relationer, Memorialer och Embets-bref; ändtligen alla Societeters och Werks, samt enskildte Personers Memorialer, Ansökningar, Förslag, Betänkanden, Beswär jemte Utslag och Swar derå, til de delar deraf, som til Publique Embetsmäns och Werks handläggning komma; och böra til den ändan icke allenast alla sådana handlingar, wid Domstolar och andre åfwannämde Werk och Embeten, genast och utan tids utdrägt emot lösen utlemnas åt hwem det äskar, antingen han har i saken del eller ej, wid answar såsom för tjenstens försummelse, om sådant af någon Publique Tjenesteman wägras eller obehörigen fördröjes, utan äfwen, wid samma answar, i alla Archiv, hwar och en fri tilgång lemnas, at få på stället afskrifwa eller afskrifwa låta, eller om derwid betydande hinder wore, i bewittnad afskrift emot wederbörlig lösen, utbekomma, alla slags handlingar i hwad ämne som hälst.

Wid föregående tillåtelste skola följande undantag owägerligen iakttagas:

At Protocoll, hållne hos Konungen i Ministerielle Ärenden och Commando-mål, eller Stats-Rådets Protocoll och Handlingar, eller Riks-Ståndens, eller Hemliga Utskottets, eller Constitutions-utskottets rörande Stats-Rådet, eller Banco- och Riksgälds-Werkens, eller Banco- oc Stats-Utskottens, eller Revisorers öfwer Banco- och Riksgälds-Werken, rörande samma Werks hemliga ärenden, icke kunna til tryckning fordras, eller, utan Wederbörandes tilstånd, utbekommas. Utgifwas sådane handlingar af trycket, utan wederbörandes tilstånd, straffes Utgifwaren, om han warit betrodd at dem wårda och förpligtad at dem hemliga hålla, efter allmän Lag och särskildta Stadgar. Gör någon annan det, böte han derföre Etthundrade Riksdaler eller mera efter brottets beskaffenhet. Til lika straff ware den förfallen som olosligen genom trycket kungör förenämnde Handlingar, i fall wården deraf blifwit honom anförtrodd, men han icke, wid något bestämdt högre answar, wore förut förbuden at dem icke uppenbara.

At ej några Ministerielle handlingar eller Diplomatiske Personers enskildta anteckningar eller berättelser öfwer Minsterielle Ärender, hwilka höra til et senare tidehwarf, än för minst femtio år tilbaka, utan Regeringens tilstånd, ej eller enskildte bref, få wida de ej til något rättegångs-mål nödwändigt höra, ej eller åt publique wård anförtrodde Deposita af skrifter och handlingar, utan deres tilstånd, som samma bref eller deposita angå eller tilhöra, kunna utgifwas eller utbekommas. Den häremot bryter, böte Femtio Riksdaler.

At, i hwad Rättegångs-mål som hälst, en Part wål må wara tillåtit, at innan Dom eller Utslag fallit, efter eget wal, genom tryck kundgöra Inlagor, Beswär, och Anklagelse; men at en sådan Part äfwen åligger wederpartens derå, jemte Domstolens utlåtande deröfwer och Ledamöternes i Domstolsen särskilda vota, genom tryck kunniga göra, så at alt hwad som hörer til en fullständig uplysning om sjelfwa saken, dez Behandlingssätt och Utslagets grunder, må til Allmänhetens kunskap komma. Likwäl må ej någon anses skyldig at utlösa andra handlingar, än til detta ändamål owilkorligen oundgänglige äro, och må pröfningen derom bero af Domaren, hos hwilken målet förewarit, under laga answar, om dermed annorlunda förfares, än med denna Lags tydliga mening och stadgande öfwerensstämmer. Den häremot bryter, böte Femtio Riksdaler.

Det skal ock stå hwar och en Part fritt, som hafwer någon sak, eller något annat dez rättighet rörande mål, antingen hos Kongl. Maj:t i Dez Högste Domstol, eller hwad annan Domstol eller publiquet Werk det wara må, at deröfwer låta trycka underrättelse, eller få kallad Species facti; dock at han håller sig wid sanning och anständighet. Den häremot bryter, böte Tretiotre Riksdaler Sexton Skillingar.

At Protocol och Handlingar i förlikta brottmål ej må, så länge någon af Parterna lefwer, utan deres ömsesidiga tilstånd, eller, derest Parterna äro döda, ej förr än 50 år, efter deras död, af trycket utgifwas. Den häremot bryter, böte Tretiotre Riksdaler Sexton Skillingar.

 




Chapter 1 Page 7


At ingen må tillåtas at, i andra fall än allmänna Lagen och nu gällande Författningar utstaka, meddela eller til tryck utlemna Utdrag af Kyrkoböcker eller af andra Själwården och Kyrko-Disciplinen rörande Handlingar, i afseende på enskildte Personer kefwerne[sic.] och seder, så widt de lända dem til skada eller förklenande. Den häremot bryter, böte Tretiotre Riksd. Sexton Skill.

At sådant, som rörer styggelser, eller högeligen sårar blygsamheten, eller innehåller hädelser emot Gud, eller lastliga uttryck om Rikets warande Öfwerhet, eller hwad i afseende på Personer, hwilka et mål icke egentligen beträffar, kunde i sådana handlingar hafwa inslutit, otidigt, anstötligt eller förklenligt, icke må uti dem, wid wite af Tretiotre Riksdaler Sexton Skill. genom trycket kungöras, utan få wida, hwad sistnämnde fall angår, åberopandet skulle af Domaren, som sist i målet dömt, pröfwas nödwändigt, til uplysning och styrkande af sjelfwa hufwudsaken.

I öfrigt, och som det blefwe för widlystigt, at alle förekommande ämnen, mål och ärenden med noggranhet utsätta, skal det stå hwar och en fritt, at i tryck allmänt kunnigt göra alt hwad som i denna Lag icke finnes uttryckeligen förbudet; följakteligen skal ock ej något, som öfwer i denna Lag tillåtliga ämnen i tryck anmärkes, påminnes eller eljest gransknings eller reflections-wis i dagsljuset framlägges, kunne under förewänding at innebära tadel eller klander, såsom straffbart anses, få wida skrifsättet icke såsom smädligt eller skändligt sig utmärker, om answar hwarföre i denna Lag stadgadt är.

 

§. 3

Under de förutsatta wilkor, at wid pröfningen af en Skrift eller answaret för densamma, de, på hwilka en sådan pröfning ankomma kan, i fall, som twetydiga synas, bäldre fria än källa, altid mera må fästa sin upmärksamhet på ämnets och tankens än på uttryckets lagstridighet, på Skriftens åsytning, än på framställnings sättet, och altid utan rättighet, at, i hwilket fall som hälst, draga obestämde slutföljer af uttrycken, skola såsom mizbruk af Tryckfriheten anses;

1:o Hädelse mot Gud. Brottet skal umgällas, såsom i 1. Cap. 1. §. Mizgernings Balken, Allmänna Lagen, stadgadt är och Skriften confisqueras.

2:o Förnekelse af en Gud och et lif efter detta, eller af den rena Ewangeliska Läran. Förbrytaren skal anses efter 1. Cap. 4. §. Mizgernings Balken, och Skriften confisqueras.

3:o Gäcker af den Almänna Gudstjensten, Guds ord och Sacramenten. Förbrydelsen skal umgällas med Ethundrade Riksdalers böter och Skriften confisqueras.

4:o Alt slags lastligt yttrande om den Regerande Konungens Höga Person eller gerningar, eller Dez Gemål, Drottningen, eller Rikets bestämda Thronföljare; Brottet skal straffas, enligt Mizgernings Balkens 5. Cap. 1. §. och Skriften confisqueras.

5:o Smädliga uttryck emot någon af de öfriga Personer af det Regerande Konungahuset, hwilka Kongliga eller Furstlig wärdighet inom Riket åtnjuta; Brottet skal straffas med Ethundrade Riksdalers böter och Skriften confisqueras.

6:o Smädliga uttryck om Riksens Ständer, eller någon af deras Fördelningar; Brottet skal straffas med Ethundrade Riksdalers böter och Skriften confisqueras.

7:o Upmaning til myteri eller upror. Brottet skal straffas enligt 6. Cap. Mizgernings Balken och Skriften confisqueras.

8:o Smädliga uttryck om Rikets Embets- og Tjeneste-män, i och för Embetet. Brottet skal straffas efter Allmän Lag.

9:o Smädliga, förgripliga eller til osämja med främmande Magter, med hwilka Riket är i fredeligt förholdande, om deras warande Öfwerhet, Regering och Regeringssätt, Höge Embetsmän och Sändebud, inre eller yttre förhållanden, företag eller underhandlingar. Förbrytelsen skal straffas enligt 6. Cap. 5. §. Mizgernings Balken, jemnförd med Kongl. Förordningen af den 20 Januarii 1779. Är Skriften ej smädlig eller förgriplig, men genom densamma mizförständ med Utländsk Magt sig yppat, må den, utan Rättergång, kunna confisqueras.

10:o Alt fungörande i tryck, af hwad som rörer Statens å färde warande Underhandlingar med främmande Magter, eller eljest

 




Chapter 1 Page 8


af Konungens, i sammanhang med dem, tilernade beslut och afsigter, samt Dez Ministrars, Råds og Sändebuds Wärk, om det ej sker med Regeringens tilstånd, eller med officiel tillåtelse. Förbrytelsen straffas i likhet med hwad i föregående Moment stadgadt är. Sker sådant kungörande af den, som Konungens och Statens hemligheter betrodde ärs, straffes brottet enligt 4. Cap. 5. §. Mizgernings Balken, och, i båda fallen, confisqueras Skriften.

11:o Angripelser emot enskild man, hwilka å ära gå, eller för dez borgerliga namn och rygte förklenliga äro. Brottet straffes efter 60. Cap. Mizgernings Balken och warde dezutom Skriften confisquerad.

12:o Lögnagtiga upgifter och wrängda framställningar, til Allmänhetens förwillande och förledande; Brotten umgällas med böter frånt Tretiotre Riksdaler Sexton Skillingar til och med Ethundrade Riksdaler eller motswarande kropspligt, efter brottets beskaffenhet, böterne förwandlade enligt 5. §. 9. Mom. af denna Lag, och Skriften confisqueras.

13:o Sedernas wanhelgd, ware sig genom offentliga Läror til någon last, särdeles den, som sårar ärbarheten, eller sådanna ohöljda och skändliga framställningar af denne lasts utöfning, hwarigenom främfandet af et förderfligt lefnadssätt åsytas. Brottet skal umgällas med Femtio til Ethundrade Riksdalers böter, och Skriften confisqueras.

Såsom allmän regel gälle, i afseende på confisquerade Skrifter, at något mer af dem ej må af trycket å nyo utgifwas, än det, hwilket Domstolen, som sist i målet dömt, icke för brottsligt ansett.

 

§. 4.

I afseende på bewakningen öfwer Skrifters lofliga allmängörande, skola följande Stadganden gälla:

1:o  Hof-Cantzleren skal tilkomma, at både inom Hufwudstaden och i Orterne antingen sjelf, eller genom wederbörligen af honom förordnade Ombud, waka öfwer Skrifters allmängörande på det sätt och i de delar, som här nedanföre stadgas.

2:o Til befrämjande af detta ändamål, ware härmed til owägerlig efterlefnad föreskrifwit, at i samma stund, ej senare, än en Skrift til försäljning eller til spridande på hwad annat sätt som helst utgifwes, skal et exemplar aflemnas i Stockholm til Hof-Cantzleren och i hwarje annan Ort, til hans förordnade Ombud. Boktryckare, som denna föreskrift uraktlåter, böte hwarje gång Femtio Riksdaler, och om han, utan at wara försedd med Hof-Canzlerens bewis om gjord anmälan af et Dagblad eller Periodisk Skrift, desamma trycker, böte Ethundrade Riksdaler, och Skriftens utgifwande inställes, intil dez Utgifwaren iakttagit hwad ofwanföre derom stadgadt är.

3:o I alla de fall, som 3. §. utstakar, äge Hof-Canzleren eller dez Ombud rättighet, at då han det nödigt pröfwar, en Skrift med qearstad belägga, låta, hwilken sist inom åtta dagars förlopp werkställes. Börandes en månad efter den dag, då i Landsort qwarstaden lagd blifwit, Hof-Canzleren meddela Ombudet sit gillande eller uphäfwande deraf. Är uti Hufwudstaden, qwarstad ej niom åtta dagars förlopp lagd, eller i Landsorterne Hof-Canzelerens gillande, ej inom ofwanskrifne en månads förlopp, ankommit, må qwarstad ej, utan efter laga Domstols och Tryck-frihets-Comitéens yttrande, gälla. Men wid alla de tilfällen, då Hof-Canzleren anser förbrytelser emot denna Lag sig yppa, och så ofta målet ej hör, ware sig, såsom blott ordningsmål, under hans egen pröfning, eller wid Personliga förolämpanden, til den oförrättades enskildta beifrande, åligge Hof-Canzleren, antingen han funnit qwarstad äga rum, eller endast åtal wid laga Domstol, at Skriften ofördröjeligen och omedelbart til Justitiæ-Canzlerens laga åtgärd öfwerlemna.

4:o Til Ordningsmål räknas, om, wid Tryckeris anläggande, uragtlåter, at enligt 1. §. 10. Mom. å Skriften utsätta sit namn, trycknings orten och årtalet, eller om han en hos honom tryckt Skrift til Hof-Canzleren eller dez Ombud, inom utsatt tid icke aflemnar. I deza fall äge Hof-Canzeleren, at, i öfwerensstämmelse med hwad denne Lagd stadgar, den brottslige genast plicktfälla, denne likwål obetagit, at, der han sig så befogad

 




Chapter 1 Page 9


finner, hos Konungen, i Dez Justitiæ Revisions Expedition, underdåniga Beswär anföra, i Stockholm inom 15:de dagen och i Landsorterne inom en månad, sedan han af Hof-Canzleren Utslag bewislig del undfätt. För öfrigt äro Ordningsmål ej andre, än sådane Oeconomiska, som enligt något framdeles tilgörande Boktryckeri och Bokhandels Reglemente til Hof-Canzleren pröfning kunne höra, och til rubbning af något stadgande i denna Lag icke leda.

5:o Så snart någon förbrytelse emot denna Laf blifwit af Hof-Canzleren hos Justitiæ-Canzleren anmäld, åligge den sistnämnde, at ofördröjligen låta förbrytelsen, genom tilförordnad Actor, wid behörig Domstol åklaga; Och bör han dezutom, för egen del, genom wederbörande Ombud, öfwer tryckfrihetens laglige bruk, tilbörlig upsigt hafwa. Ware likaledes Justitiæ Ombudsmannen pligtig, at, i afseende på förbrytelser emot denna Lag, lemna sin Embets åtgärd, enlig de i Instructionen, rörande hans befattning med andra mål, föreskrifne grunder. Enskildt förolämpande äger målsäganden, at sjelf eller genom Ombud åtala.

6:o Sedan Sex månader förlupit, efter det en Skrift til Hof-Canzleren, eller hans Ombud, enligt näst föregående 2. Mom. inkommit, hwaröfwer Embets betyg genast afgifwas bör, må ej af publique Actor, åtal derå äga rum. Enskildt man njute enligt Almän Lag til godo sin talan uti mål, genom hwilkas tryckning han är personligen förolämpad. Är någon Skrift med qwarstad belagd, då skal åtal ske å Skriften, inom åtta dagar i Hufwud-staden, och i orterne, åtta dagar efter det Hof-Canzlerens gillande af qwarstaden blifwit kunnigt; i annat fall uphöre qwarstaden och ware Skriftens försäljning obehindrad.

7:o Utgifware af Dagblad och Periodiska Skrifter, hwilka, såsom i 1. §. 7. Mom. stadgadt är, ensamme äro underkastade Författare answar, ware framför andre erindrade om et rätt bruk af Tryckfriheten, och umgälles Utgifwarens förbrytelse, genom sådant blad, dubbelt i alla de fall, der med penningar pliktas.

8:o Anser Hof-Canzleren et Dagblad eller Periodisk Skrift, mådlig för allmän säkerhet, eller utan skäl och bewis förnärmande personlig rätt, eller af en fortfarande smädlig egenskap, må han äga, at i Stockholm genom Öwer Ståthållare Embetet, och i Landsorterne, genom Konungens Befallningshafwande, genast låta inställa Dagbladet eller Periodiska Skriftens widare utgifwande, intil dez, efter underdånig anmälan hos Kongl. Maj:t, hwilken sist inom åtta dagar bör äga rum, sedan Hof-Canzleren om qwardstadens merkställande blifwit underrättad, och sedan Justitiæ-Canzleren äfwen blifwit hörd, Kongl. Maj:ts Nådiga förordnande, huruwida den instälda Skriftens fortsättning må widare tillåtas; och ankommer det på Kongl. Maj:t i Stats Rådet förordnat, huruwida Utfigwaren af et sålunda indragit Dagblad eller Periodisk Skrift, må något annat Dagblad eller Periodisk Skrift framdeles kunna utgifwa.

9:o Qwarstad eller confiscation gälle ej för större del af en Skrift, än det eller de blad, häften eller tomer, hwarå åtal göres.

10:o Hwar som beträdes at hafwa försäldt eller utspridt en i laga ordning med qwarstad belagd eller confisquerad Skrift, ware wid alla sådana tilfällen, då han om qwarstaden kunskap ägt eller bordt äga, til samma answar, som Författaren forbunden och umgälle förbrytelsen efter enahanda gruner. Rubbning af qwarstad, hwaruppa försäljnin eller utspridande icke följt, umgälles efter 8. Cap. §. Utsöknings Balken.

11:o I afseende på försäljning och utspridande af utifrån inkomna Skrifter på Swenska språket, äge Hof-Canzleren lika rättigheter och åligganden, som i afseende på inom Riket tryckte, og ware föryttrare af sådane Skrifter underkastad samma skyldighet och answar, som i 2. Mom. denna §. för Boktryckare stadgade äro.

12:o Finner Hof-Canzleren, at Utrikes ifrån inkommen, på främmande språk författad, Skrift, innehåller något stridande emot 3. §.s 4, 5, 7, 9, 10 och 13 Mom. åligge honom at, efter tils widare derå lagd qwarstad förblifwa. Til den ändan åligge hwar och en, som genom gjord anmälan hos Hof-Canzleren, är berättigad at Bokhandel idka, at til Hof-Cantzleren eller hans Ombud inlemma förtekning på inkomne Utländska Skifter.

 




Chapter 1 Page 10


Skulle å någon sådan qwarstad läggas, inhämte Hof-Canzleren i underdånighet Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, huruwida Skriften bör til föryttrande frigifwas, eller under widare qwarstad til återutförande förblifwa, så det på Konungens Nådiga pröfning må ankomma, om och til hwad belopp Bokhandlaren må njuta ersättning af Stats-medlen.

 

§. 5.

1:o Förbrytelser emot denna Lag uptagas i Stockholm wig Kåmners-Rätterne, men i alla andra Städer, wid Rådstufwu-Rätten i den Stad, Boktryckeriet, ifrån hwilket den åklagade Skriften utkommit, anlagdt är, eller, på sätt 1. §. innehåller, wid anläggandet anmäldt blifwit Academiernes Juriscitions rätt, enligt deras Constitutioner, dock oförkränkt. Stämningstid ware i alt fall, ehwad Tryckeriet inom, eller, på sätt nyznämnde §. utstakar, utom Staden är beläget, enahanda, och förhålles dermed, som om Stämningstid i Staden Lag säger. Upstår fråga om Boktryckares eller Författares af en tryckt Skrift tiltalande eller hörande, böra han eller de wid sådan Rätt personligen til swars stånda, men åtnjute i öfrigt deras Rättegångs förmoner enligt Allmän Lag och särskildta Författningar, uti alt hwad genom detta Förordnande icke uttryckeligen annorlunda stadgadt är.

2:o Finner Hof-Canzleren eller dez Ombud sig befogad, at på de grunder för qwarstad å tryckt Skrift här ofwan stadgade äre, förordna eller äska, det någon Skrift med qwarstad beläggas må, ware han eller det berättigad, at i Stockholm, genom biträde af Öfwer-Ståthållare-Embetet, och i öfriga Stader, samt Orterne, medelst skyndsam handräckning, som ej får wägras af den Magistrat, hwarunder Boktryckeriet, enligt §. 1. lyder, sådan qwarstad erhålla; Börandes öfwer förloppet af qwarstads förrätningen och orsakerna dertil, samt i afseende på den åklagade Skriften, om och huru många exemplar då ännu finnas uti Boktryckarens wärjo, antekning trefalt författas, hwaraf den ena tilställes Hof-Canzleren eller hans ombud, den andre Magistraten och den tredje Boktryckaren. Magistraten ware pligitg, at, wid ansvar, såsom för Embets försummelse, med näst afgående Post, en afskrift af denna antekning til Justitiæ-Canzleren insända. I Stockholm warde samma antekning, genast, eller sist innom nästföljande dags utgång, til Justitiæ-Canzleren aflemnad. Justitiæ-Canzleren må sedermera, i Stockholm, inom åtta dagar, och i Landsorterne, aldrasist inom trenne weckor, efter det qwarstaden lagd blifwit, hafwa hänwist målet til wederbörlig Domstol och Actor förordnat, då Domstolen, sist inom åtta dagar, må profwa, om qwarstaden skal åga bestånd. Sker det ej, och är icke qwarstad inom en månad häfwen, äge Boktryckaren rätt, i enahanda ordning, som handräckning af Magistraten til qwarstaden beläggande meddelas blifwit, at fordra dez brytande, hwilket icke wägras må, wid answar af Embetets förlust. Hof-Canzleren eller Dez Ombud äge ej magt, at annorlunda än nu sagdt är, qwarstad fordra eller widare befattning med saken taga, utan hänskjute genast altsammans til Justitiæ-Canzleren, på hwilkens ytterligare Embets åtgärd och answar det ankommer, at sådane mål warda, enligt denna och Allmän Lag, handhafde. Anmäles hos Justitiæ-Canzleren omedelbarligen någon Skrift til åtal, bör han, sist inom fjorton dagar, om Målets uptagande wid laga Domstol, genom af honom tilförordnad Actor, anstalt foga, men icke må han om någon sådan föregående qwarstad, som här framföre nämndt åar, förordna, utan Hof-Canzlerens eller hand Ombuds hörande och tilstyrkande. Är målet til laga Domstol kommit, och qwarstad där af Actor yrkad, bör Domstolen sig deröfwer, inom åtta dagar, utlåta; men likwäl, derest det utan tid utdrägt ske kan, Hof Canzlerens eller dez Ombuds utlåtande inhämtas. Afslås qwarstads påståendet gillas och har Hof-Canzleren eller hans Ombud sådant tilstyrkt, skal qwarstaden werkställas; Dock bör Under-Sätts Utslag, i båda deza fall, utan uppehåll til Hof-Rätten insändas. Hof-Rätten bär genast deröfwer infordra Tryckfrihets Comiténs utlåtande. Tilstyrker denna qwarstads beläggande, må Hof-Rätten, der så skäligt pröfwas, efter Utslag, en sådan qwarstad bifalla, och stån




Chapter 1 Page 11


gå, utan underställes Högsta Domstolens afgörande Riksens Ständers Justitiæ-Ombudsmand äge, at, efter erhållen underrättelse, då sådant mål til öfwerläggning förekommer, derwid tilstädes wara; Hwarefter honom åligge, at Högste Domstolens Protocoll och Utslag i målet, genast til trycket befordra, på publique bekostnad, i händelse enskild Förläggare ej skulle erhållas.

3:o Wid Under-Rätt pröfwe och afgöre Domaren saken, men underställe sit Utslag Hof-Rättens pröfning, på sätt 25. Cap. 5. §. Rättegångs-Balken bjuder, men i alla fall skola handlingarne uti Tryckfrihetens mål understälningswis af Under-Rätt til Hof-Rätten insändas.

4:o Är åklagad Skrift, efter åklagarens påstående, af få brotslig beskaffenhet, at urbota bestraffning derå följa bör, och Skriftens Författare hörer til det Stånd, at, efter Lag och Försattningar, han endast i Hof-Rätt för dylikt brott dömas kan, förwise då Under Rätt, der namnsedeln blifwit öpnad, saken til Hof Rättens handläggning, hwarefter med densamma widare förfares, såsom denna Tryckfrihets-Lag föreskrifwer.

5:o Angripes, uti af trycket utkomna Skrifter, enskilde personer, en eller flere, och det ej sker i och för deras Embete, derom må ej annor än rätter målsägande käre, ej eller må tilförordnad publique Actor någonsin sådant i sit käromål uptaga och åklaga. Målsäganden ware likwål obetagit, at hos Justitiæ-Canzlers Embetet begära biträde i Rättegången af Kronans Ombud och må på Justitiæ-Canzlerens egit ompröfwande ankomna, at härtil bifall lemna; dock kan sådan Actors frånwaro eller uteblifwande icke uppehålla målets företagande och afgörande wid Domstolen. Sådan åklagan a fenskilde personer handteras i alle delar, efter det Rättegångssätt denna och Allmän Lag föreskrifwa: dock må Under-Domaren, wid sådane enskildta twister, utan inhämtadt utlåtande af Hof-Canzleren eller hans Ombud, qwarterna äga i laglig ordning hos Öfwer-Rätten beswär anföra; i hwilket fall qwarstaden ej må werkställas.

6:o I frågor om qwarstad, böra i sådant fall, Konungens Befallningshafwande och wederhörande Magistrater owägerligen och wid answar biträda; dock må ej hos Bokhandlare eller annan Försäljare å någon inom Riket utkommen Skrift, qwarstad begäras, uten at, genom bewis kan styrkas, at Skriften i tryckningsorten blifwit med qwarstad belagd, eller, i det fall, at Skriften ej blifwit enligt 4. §. 2. Mom. til Hof Canzleren eller dez Ombud inlemnad.

7:o Warder någon af trycket härstädes utkommen, eller Utländsk, hit i Riket införd, Skrift, utaf en eller flere främmande Staters Sändebud eller deras Regeringar anmäld, såsom innefattande sådane ämnen, hwilka kunne föranleda til miznöje hos andra Magter, äge Konungen at derom, efter sakens och omständigheternas beskaffenhet, i Nåder förordna, samt, om Han så nödigt pröfwar, om Skriftens sequestrerande och indragning, genom Dez Hof-Canzler eller Justitiæ-Canzler, så wäl hos Boktryckare som Försäljare eller andra utspridare, låta föranstalta, och hwarmed förhålles på sätt, som angående beläggande med qwarstad här ofwanföre stadgadt finnes; skolandes i de fall, då sen af förenåmnde Embetsmän, som om merkställigheten erhåller Konungens Nådiga befallning, icke hänwiser Skriften til åtalande af Actor wid wederbörlig Domstol, bemälte Embetsman genast owägerligen infordra Tryckfrihets-Comiténs utlåtande om den i fråga warande Skriften. Finner Comitén, som ej äger ingå uti någon pröfning af Politiska considerationer och förhållanden, at Skriften, efter Lagens bokstaf, ej åtalas kan, då ankommer det på Konungens Nådiga pröfning, om Förläggare eller Boktryckare må, i thy fall, til mer eller mindre del af Stats-medlen njuta någon ersättning för omkostnaden til tryckning och papper af hwad utaf Uplagan kunnat indragas.

8:o Skulle den oförmodade händelsen inträffa, at Tryckfrihets Comitén, med anledning af 108. §. Regerings Formen, warder til answar stäld, uptages och afgöres målet af Swea Hof-Rätt, uppå åkäran af Advocat-Fiscalen därstädes. Domen warder genast efter afkunnandet, med alla dertil hörande Protocoll och Handlingar, på publique bekostnad, genom trycket, befordrad til Allmänhetens kunskap. Kommer saken til Konungens Högste Domstol, förhålles på enahanda sätt. Den man, som af Kirkens

 




Chapter 1 Page 12


Ständer blifwit tilförordnad, at Justitiæ-Ombudsmannen i Embetet efterträda, ware wid sådant tilfälle pligtig, at hans Embetes skyldigheter utöfwa, föranstalta om tryckningen af Rättegångshandlingarne, samt biwista öfwerlägningarne uti målet hos Högste Domstolen.

9:o Alla mål, angående förbrytelser emot denna Lag skola, wid answar för Domare och Embetsmän, med största skyndsamhet afgöras, och wid alla tilfällen, då fråga kunde upstå om flere olika brotts bestraffning, särskildt behandlas, äfwensom den brotslige, i alla de fall, då han ej redan gjort sif saker til dödsstraff eller fästning för lifstiden, skal särskildt undergå den bestraffning, som han, enligt denna Lag, sig ådragit.

Böter efter denna Lag må ey förwandlas i annat straff än fängelse å fästning, efter beräkning af Sexton Riksdaler Tretiotwå Skillingar, såsom swarande emot hwarje månads fängelse, månaden räknad til Tjuguåtta dagar. Böter under ofwannämnde summa sware emot Fjorton dagars fängelse i orten, där förebrytelsen skedt.

10:o Böter efter denna Lag gånge til twåskiftes emellan åklagaren och närmaste inrättning för de fattige, de fall undantagne, då Böter, enligt hwad här ofwan stadgat är, målsäganden ensamt tilfalla.

 

Til yttermera wizo hafwe Wi detta med Wåre Namns och Insegels undersättande stadfästat och bekräftat, som skedde i Örebro den Sextonde dagen i Julii Månad, År efter Christi Börd det Ettusende Åtthundrade och på det Tolfte.

 

Detta alt, som föreskrifwit står, wele Wie ej allenast Sjelfwe för gällande Grundlag antaga, utan biude och befalle jemwål i Nåder, at alle de, som Oz och Wåre Efterträdare, samt Riket med huldhet, lydno och hörsamhet förbundne äro, höra denna Tryckfrihets-Förordning erkänna, iakttaga, efterlefwa och hörsamma. Til yttermera wizo hafwe Wi detta med Egen hand underskrifwit och bekräftat, samt Wårt Kongl. Insegel låtit weterligen hänga här nedanföre, som skedde i Örebro den Sextonde dagen i Julii månad Året efter Wår Herres och Frelsares Jesu Christi Börd, det Ettusende Åttahundrade och på det det Tolfte.

CARL.

 




Transcription by: Maren Rath

    


Copyright History resource developed in partnership with:


Our Partners


Copyright statement

You may copy and distribute the translations and commentaries in this resource, or parts of such translations and commentaries, in any medium, for non-commercial purposes as long as the authorship of the commentaries and translations is acknowledged, and you indicate the source as Bently & Kretschmer (eds), Primary Sources on Copyright (1450-1900) (www.copyrighthistory.org).

You may not publish these documents for any commercial purposes, including charging a fee for providing access to these documents via a network. This licence does not affect your statutory rights of fair dealing.

Although the original documents in this database are in the public domain, we are unable to grant you the right to reproduce or duplicate some of these documents in so far as the images or scans are protected by copyright or we have only been able to reproduce them here by giving contractual undertakings. For the status of any particular images, please consult the information relating to copyright in the bibliographic records.


Primary Sources on Copyright (1450-1900) is co-published by Faculty of Law, University of Cambridge, 10 West Road, Cambridge CB3 9DZ, UK and CREATe, School of Law, University of Glasgow, 10 The Square, Glasgow G12 8QQ, UK