Kong. Maj:ts Och Riksens Ständers Faststälde Tryckfrihets-Förordning; Dat. Stockholm den 9 Martii 1810. Cum Gratia & Privilegio S:æ R:æ Maj:tis. STOCKHOLM, Tryckt i Kongl. Tryckeriet, 1810.

WI CARL med Guds Nåde Sweriges, Göthes och Wendes Konung &c. &c. &c. Arfwinge til Norrige, Hertig til Schlesswig Hollstein, Stormarn och Ditmarsen, Grefwe til Oldenburg och Delmenhorst &c. &c. Göre weterligt, at sedan Riksens Ständer enhälligt antagit och faststält den Tryckfrihets-Förordning, som til följe af 85. §.  i Regerings-Formen borde wid denna Riksdag af Konung och Ständer gemensamt fastställas, och densamma nu blifwit til Wårt Nådiga gillande öfwerlemnad, hafwe Wi, i kraft af den, enligt förenämnde §. Oss tilkommande rättighet, welat denna af Riksens Ständer samtyckte Tryckfrihets-Förordning, härmed antaga, gilla och bekräfta, aldeles såsom den ord för ord härefter följer:

Wi efterskrifne Swea Rikes Ständer, Grefwar, Friherrar, Biskopar, Ridderskap och Adel, Klerkeri, Borgerskap och Menige Allmoge, som nu här i Stockholm til Allmän Riksdag församlade äro, Göre weterligt: at som uti den af Oss, under den 6 sistledne Junii antagne och af Konung och Ständer faststälda Regerings-Form, Tryckfriheten blifwit Swenska Folket tilerkänd, förmedelst det stadgande i berörde Grundlags 86. §. at med Tryckfrihet bör förstås hwarje Swensk Mans rättighet at, utan några af den offentliga Magten i förwäg lagda hinder, utgifwa Skrifter; at sedermera inför Laglig Domstol kunna tiltalas för deras innehåll, och at icke i annat fall kunna derföre straffas, än om detta innehåll strider emot tydlig Lag, gifwen at bewara allmänt lugn, utan at återhålla allmän uplysning; altså och med hänsigt til de sålunda föreskrifne ändamål, hafwe Wi härmed welat förklara hwar och en fritt och öppet, at, med iakttagande af de föreskrifter mot Tryckfrihetens missbruk, hwilka här nedanföre, i öfwerensstämmelse med Rikets Allmänna Lag, skola uttryckligen stadgas, i afseende på Statens  inwärtes lugn och utwärtes säkerhet, samt det Högsta Wäsendets, Öfwerhetens, den enskilde Medborgarens och Sedernes dermed förknippade helgd, sina tankar uttrycka och meddela i alla ämnen i hwad skrifart som helst, och ehwad föremålet skulle wara detta Rike enskildt eller främmande Länder, et närwarande Tidhwarf eller de förflutna, lefwande personer eller aflidne. Til följd häraf och jemte det Wi härmed förpligte alla dem, på hwilka en laglig

pröfning af förbrytelser i allmänt tryck ankomma kan, at wara den tiltalades lagliga wärn och beskydd, hafwe Wi, til Tryckfrihetens försäkrande på et sätt, förenligt med et Borgerligt Samhälles och hwarje Medborgares rättmätiga fordringar, welat stadga och förordna följande:

§. 1.

1:o Alla förut gällande Lagar, Stadganden och Föreskrifter, i afseende på Tryckfriheten eller Bokhandeln, ware härmed uphäfna, och, såsom en följd häraf, äfwen alla hittils gifna särskildta Förbud emot utgifwandet af wissa Böcker, Skrifter och Handlingar; skolandes dessa ej kunna åtalas annorlunda, än denna Tryckfrihets-Lag bjuder.

2:o Någon tryckningen föregående granskning af Skrift, eller något förbud emot tryckning deraf, skal ej äga rum. Ej skal någon Skrift kunna före des utgifwande Boktryckare, Utgifware eller Författare affordras, ej eller något för tryckningen eller utgifningen hinderligt inseende öfwer Boktryckerier eller Författare och Utgifware wara tillåtit; Lärowerken dock deras förra rättighet förbehållen, at öfwerse och gilla sådane Afhandlingar, som skola på deras Lärosalar offentligen förswaras.

3:o Inga Privilegier på Skrifters utgifwande, af hwad form och beskaffenhet de wara må, skola hädanefter behöfwas, utan ware för hwarje Författare eller Förläggare, thy förutan, utgifningsrätten af trycket fri, andras redan erhållna uteslutande rätt dock oförkränkt. Sådan uteslutande rätt må hädanefter ej förunnas på längre tid än tjugu år. På obestämd tid redan förunnad gälle endast för dens lifstid, som den erhållit. Privilegier på Skrifters utgifwande, förlänta til allmänna Inrättningars understöd, äge ej kraft för längre tid än tjugu år, räknade från denna Lags datum, Kongl. Maj:t dock obetagit at dem hwarje gång på högst tjugu år förnya.

4:o Privilegier på Boktryckerier skola ej behöfwas, utan stånde hwar och en fritt at, utan hinder af någon Författning eller Boktryckeri-Reglemente, samt utan at wara underkastad någon

Skrå Ordning, sådane Tryckerier i Stad, eller på högst en half mils afstånd derifrån, dock altid stälde under Stadens Jurisdiction,  anlägga, af hwad beskaffenhet eller widd honom lämpligt synes, likwäl under det förbehåll, at han, Tretio dagar innan någon Skrift derifrån utgår, i Stockholm  hos Öfwer-Ståthållare-Embetet och Magistraten,  samt i Orterne hos Landshöfdinge Embetet och den Stads Magistrat, derunder anläggningsstället lyder, tilkännagifwer at, och hwarest han Boktryckeri anlagt; och åligge det Kongl. Maj:ts bemälte Befallningshafwande at med omgående post Hof-Cantzleren sådant wid handen gifwa.

5:o Författare ware ej skyldig at å tryckt Skrift låta sit namn utsättas. Ehwad han okänd wara wil eller ej, åligge honom at tilställa Boktryckaren en förseglad sedel, innehållande hans namn och hemwist, med påskrifwit betyg om dessa upgifters riktighet af twänne utaf Boktryckaren wäl kände Män, hwilka åligge Författare-answar, i händelse Skriften inom laga tid åtalas skulle och Författarens namn och hemwist befunnes origtigt upgifna eller i sedeln saknades. Röjer Boktryckare Författares namn och hemwist, då sådant honom ej af Domaren lagligen ålagdt är, böte Twåhundrade Riksdaler, och warde hans brott kungjordt i Allmänna Tidningarne.

6:o Utgifware af Utländsk Mans arbete i öfwersättning eller af Inländsk Mans, som sit namn ej angifwit, likasom Utgifware af Periodiska Skrifter eller Samlingar af flere Författares Skrifter, äge enahanda rättigheter, pligter och answarighet, som Författare i alla de fall, der ej i denna Lag annorlunda stadgadt är.

7:o För en Skrifts innehåll eller skrifart skal ingen Boktryckare kunna til answar ställas, undantagande i de fall, då han uraktlåtit at med en sådan Namnsedel, som i 5. mom.  föreskrifwen är, sig förse, eller då Författares eller Utgifwares namn, utan des tilstånd, en Skrift åsatt är, eller ock sådant namn ej upgifwas kan på sätt nedanföre i 8. mom.  af denna §. stadgas.

8:o Hwarje Skrift ware Författarens eller des lagliga rätts Innehafwares egendom. Hwilken, som Skrift trycker eller eftertrycker utan Författarens eller Förläggarens skriftliga tilstånd, miste Uplagan eller böte des fulla wärde, målsägandens ensak.

Denna Lag gälle ej för Öfwersättare i annat fall, än då Öfwersättare en annans namn missbrukar eller hans arbete eftertrycker, eller låter sin öfwersättning för en annans anses.

Utgifware af Samlingar eller Periodiska Skrifter, hafwe ej brutit emot Författares ägande rätt, då han i dem, med förtigande af Författarens namn, hans otryckta arbete utgifwer. Hwilken, som å annors Skrift falskt Titelblad, eller orätt Författare, eller Utgifware-namn utsätter, straffes, enligt Missgernings-Balkens 8. Cap. 3. §.  Diktadt namn, hwarmed ingen werklig person utmärkes, ware ej förbudit, at på Titelbladet utsätta, då Auctors rätta Namnsedel lemnad är.

Å hwarje Skrift warde Boktryckarens namn, tryckningsorten och årtalet utsatte; Uraktlåter Boktryckare sådant, plikte han första gången Trehundrade Riksdaler och andra gången Sexhundrade Riksdaler; Sker det tredje gången, ware han sit Boktryckeri förlustig. Utsätter någon å tryckt Skrift falskt Boktryckare-namn eller orätt tryckningsort, skal han derutöfwer anses efter 8. Cap. 3. §.  Missgernings-Balken. Hwad här om namns och orts utsättande förordnas, gälle dock ej för Notificationer och Sorgbref, Formulairer, Betingningssedlar med mera af dylik beskaffenhet.

10:o Af alt hwad som tryckes ware Boktryckaren pligtig at från Uplagan aftaga och utan betalning aflemna så många exemplar, at de under Riket lydande Universiteten, Kongl. Bibliotheket, Riks-Archivet och Wetenskaps-Academien erhålla et hwardera. Är något Werk åtföljdt af kostsammare Plancher, må sådane dock endast för Kongl. Bibliotheket owilkorligen aflemnas.

11:o Intet hinder ware för fri Bokhandel eller för utgifning til föryttrande af någon Skrift, ware sig inländsk eller utländsk. Hwarje Författare eller Förläggare stånde fritt, at en honom, i följd af sådan egenskap, tilhörig Skrift antingen sjelf eller genom andra föryttra. För fortfarande föryttrande deraf ware inga andra hinder än de, som i 4. §. 10. mom.  af denna Lag föreskrifwas.

12:o Under ordet Skrift, som i denna Lag nyttjas, skal förstås alt hwad genom tryck under Allmänhetens ögon lägges.

§. 2.

1:o  I öfwerensstämmelse med här ofwan för en allmän och lagbunden Tryckfrihet lagda grunder skal det, under de nedanföre i 3. § stadgade förbehåll, stå hwarje författare fritt, at öfwer alt hwad som är eller kan blifwa förmål för mensklig kunskap, genom tryck kungöra sina tankar, hwaraf tydligen följer, at med iakttagande av berörde förbehåll, från tillåtna ämnen icke kan undantagas någon slags wetenskap eller kunskapsgren, ehwad föremål den äga må, det Högsta Wäsendet, Menniskan, Werlden eller Samhället; ej eller någon slags tilförene, nu eller hädanefter gällande Lag eller offentligt Stadgande, ej eller något slags Embets-Werk eller allmän Inrättning, ej eller något slags beslut, anstalt eller åtgärd, härflytande af hwilken som helst i offentlig egenskap handlande myndighet.

2:o Skal för hwarje ämne skrifarten, enär den ej, såsom skändlig eller smädlig sig tydligen utmärker, af hwarje Författares eget wal bero.

3:o Skal det, i enlighet med hwad i 1. §. 3. mom.  stadgadt är, wara hwarje Författare eller Utgifware tillåtit, at under det enda wilkor af helgd för andras ägande rätt allmängöra Skrifter af hwad form, widd eller beskaffenhet som helst.

4:o I grund af hwad i 1. mom.  af denna §. stadgadt är skal äfwen, til utgifwares säkrare efterrättelse, dock med de undantag och wilkor, som nedanföre stadgas skola, uttryckligen wara en hwar tillåtit, at i allmänt tryck utgifwa alla, så wäl rättegångar, som andra allmänna ärenden, rörande Handlingar, Protocoll  och Beslut af hwad namn och beskaffenhet de wara må, ehwad de höra til den förflutna tiden, eller til mål, som hädanefter förekomma, ware sig hos Högsta Domstolen, Nedre Justitiæ-Revisionen, Allmänna Beredningen, Öfwer- och Under-Rätter, Collegier, Commitéer,  Beredningar, Directioner, Commissioner,  Förwaltningar, Konungens Befallningshafwande, Consistorier, Executions-säten, eller andra Publika Werk, utan åtskilnad på målens beskaffenhet af Civila, Criminella, Oeconomiska, Militaira  eller Ecclesiastiqua; widare alla tilförene, nu eller hädanefter gällande Instructioner, Constitutioner, Reglementen, Statuter,  Ordnin

gar, Privilegier, Rescripter  och allmänna Stadganden, hwarifrån helst utfärdade, tillika med alla ofwannämnde högre och lägre Rätters, Collegiers,  Embets-Werks, publika Corporationers  och alla Embets- och Tjenstemäns Relationer, Memorialer  och Embetsbref; ändtligen alla Societeters,  och Werks samt enskilde personers Memorialer,  Ansökningar, Förslag, Betänkanden, Beswär jemte Utslag och Swar derå til de delar deraf, som til publika Embetsmäns och Werks handläggning komma; och böra til den ändan, icke allenast, alla sådana Handlingar wid Domstolar och andra ofwannämnde Werk och Embeten genast och utan tids utdrägt emot lösen utlemnas åt hwem det äskar, antingen han har i saken del eller ej, wid answar, såsom för tjenstens försummelse, om sådant af någon publik Tjensteman wägras, eller obehörigen fördröjes, utan äfwen wid samma answar, i alla Archiv  hwar och en fri tilgånmg lemnas, at få på stället afskrifwa, eller afskrifwa låta, eller, om derwid betydande hinder wore, i bewittnad afskrift emot wederbörlig lösen utbekomma alla slags Handlingar i hwad ämne som helst.

Wid föregående tillåtelse skola följande undantag och wilkor owägerligen iakttagas:

At Protocoll hållne hos Konungen i Ministeriella Ärenden och Commando-mål, eller Stats-Rådets Protocoll och Handlingar, eller Riks-Ståndens, elller Hemliga Utskottets, eller Constitutions-utskottets rörande Stats-Rådet eller Banco-  och Riksgälds-Werkens, eller Banco-  och Stats-Utskottens, eller Revisorers  öfwer Banco-  och Riksgälds-Werken, rörande samma Werks hemliga ärenden icke kunna til tryckning fordras eller, utan wederbörandes tilstånd utbekommas. Sådane Handlingars utgifwande af trycket, utan wederbörandes tilstånd, belägges med Ethundrade Riksdalers böter. Ware ock wid lika wite, jemte det answar, Allmänna Lagen i 4. Cap. 5. §.  Missgernings-Balken utsätter, Embetsmän förbudit, at, genom tryck låta allmänt göra något, som, i öfwerensstämmelse med, enligt Regerings-Formen gällande Lagar och Författningar, dem åligger at lönnt och hemligt hålla.

At ej några Ministeriella Handlingar eller diplomatiske personers enskilda antekningar eller berättelser öfwer Ministeriella ärenden, hwilka höra til et sednare tidhwarf än för minst femtio år tilbaka,