Kongl. Maj:ts Nådige Förordning Och Reglemente För Boktryckerierne i Riket. Gifwit Stockholm i Råd-Camaren then 12. Aug. 1752. Cum Gratia & Privilegio S. R. Maj:tis. Stockholm, Tryckt uti Kongl. Tryckeriet, Hos Directeuren Pet. Momma.
WI ADOLPH FRIEDRICH med GUDs Nåde, Sweriges, Göthes och Wendes Konung &c. &c. &c. Arfwinge til Norige, och Hertig til Schlesswig Holsten &c. &c. Giöre witterligit, at som Oss blifwit i underdånighet tillkänna gifwit, thet wid Boktryckerierne här i Riket åtskillige missbruk och oredor skola sig inritat, hwilka bragt them uti et beträngt och aftagande tilstånd, samt hindrat Litteraturens och Bokhandelens upkomst och befordran; Så hafwe Wi, dels til förekommande theraf, dels ock, at winna en bättre ordning emellan Boktryckerierne sielfwe och ibland theras arbetare, för godt funnit, at följande Articlar i Nåder påbjuda och fastställa:
Art. 1.
Om en Boktryckerie-Societets inrättande.
§. 1.
Alle Boktryckare i Riket, som nu äga, eller hädanefter få egne Wärk, böra utgöra en Communauté eller Societet, hwilken i Stockholm i the rum, som för thensamma lägligast äro,
och så ofta nödwändigheten thet fordrar, bör hålla allmänna Sammankomster, hwarwid then af Wårt och Riksens Cancellie-Collegii Ledamöter, som upsigten öfwer Boktryckerierne anförtrodd är, förer ordet. Alla Boktryckare, som wid slike tilfällen ifrån Landsorterne kunna komma tilstädes, äga i sammankomsterne säte och stämma: kunnandes the frånwarande genom Fullmägtige af the här i Staden warande Boktryckare låta theras angelägenheter besörja.
§. 2.
Som thenna Societet förnämligast åligger, at hålla hand öfwer Boktryckerierne, så at alt må therwid ordenteligen tilgå, och Konsten här i Riket tiltaga och förbättras, så lämne Wi ock Societeten frihet, at afgiöra alla the mindre stridigheter, som antingen emellan Boktryckerie-ägarne sielfwe, eller theras folk, om försummelse i arbete, eller thess förderfwande upkomma kunna, likaledes andra mindre mål inom wärken, wid hwilka tilfällen Societeten har, at efter omständigheterne the brottslige med böter belägga, på sätt, som i följande § § stadgas, samt therwid af wederbörande Executor njuta handräckning. The penningar, som therigenom inflyta, tilhöra Societeten, såsom en inkomst, til at therföre bestrida the omkostningar, som fordras til Notarii
hållande, Correspondencen och andre nådige behof: Åliggandes Notarien, at öfwer all sådan inkomst och utgift hålla riktig räkning, then han hwart år wid then sista allmänna sammankomsten har til Societeten at ingifwa, och bör emedlertid, i fall något öfwerskjuter utgifterne, sådant oförryckt hållas, at anwändas til samtelige Boktryckeriernes nytta, på sätt, som Societeten thet wid the allmänna sammankomsterne tjenligast pröfwar.
§. 3.
Boktryckerie-Societeten är Wårt och Riksens Cancellie-Collegio answarig för thess gjöromål, hwaröfwer then förthenskull bör låta hålla riktigt Protocoll, at kunna wid påfordran upwisas.
§. 4.
Ifrån the efter första §. Utsatte Societetens sammankomster, må ingen Boktryckare i Stockholm utan laga förfall sig afhålla, när han thertil kallad warder, wid wite af Twå Daler Silfwermynt första gången, och sedan dubbelt hwarje gång han uteblifwer. Finner Societeten nödigt, at inkalla ifrån orterne någon Boktryckare, bör han sig likaledes inställa, wid wite, såsom Societeten efter omständigheterne för godt finner, at honom pålägga. Wid förstnämde wite må
icke heller någon under öfwerläggningen bortgå ifrån sammankomsten utan the andre närwarandes samtycke, med hwilkas slut och godtfinnande för öfrigit then, som frånwarande är, bör låta sig åtnöja. Hwad innom Societeten aftalt och slutit warder, må ingen för Parter eller andre uptäcka wid Sex Daler Silfm:ts bot, för then, som therom öfwertygas första gången, och sedan dubbelt hwarje gång han thermed beträdes.
§. 5.
The bref, som ankomma til Societeten, må ingen annan upbryta, än then af Boktryckarne, hwilken sådant i sammankomsten blifwit anförtrodt, wid Fyra Daler Silfm:ts bot; Fördöljer någon sådane bref, eller innehåller hwad honom kan wara tilskrifwit, at i Societeten anmäla, böte Tolf Daler Silfm:t, angifwaren och Societetens Cassa til tweskiftes. Lika bot ware för then, som skrifwer något hemligen i Societetensnamn, utan at thet honom warder updragit, fylle ock skadan, om någon therigenom lidit.
Art. II.
Angående nya Boktryckeriers anläggande.
§. 1.
Som Oss blifwit i underdånighet tilkänna gifwit, thet här i Riket redan skal wara et
större antal af Boktryckerier, än at tilräckeligit arbete gifwes til theras sysslosättjande; så är Wår nådige wilje, thet tils widare intet Boktryckerie må inrättas, innan å thens sida, som thertil söker tilstånd, fulla skäl och bewis framtes, thet han et sådant wärk förmår drifwa och underhålla, utan at något af the redan anlagde Tryckerier therigenom förfördelas, och bör til then ändan af alla sådane och flere ansökningar, som röra Boktryckerierne i gemen, eller på något sätt angå thenna näring, Societeten del lemnas, på thet thensamma må hafwa tilfälle, at förut och innan något slut fattas, med sine påminnelser och föreställningar inkomma.
§. 2.
Then som hädanefter medelst anläggande af Tryckerie, blifwer Boktryckare, sedan han sig anmält, och sine skäl, enligt föregående §:s lydelse, framtedt, må sedermera ej beswäras med någon kostnad til plägning eller tractering, under hwad namn thet wara månde, wid bot af Femtio Daler Silfm:t för then thet gifwer eller fordrar; utan betalar han allenast för antekningen wid första inträdet i Societeten i et för alt Tjugu Daler Silfm:t. Är han Boktryckare-Son, eller Gesäll, som genom arf eller gifte kommit at tilträda en afleden Boktryckares wärk, erlägge al-
lenast Tijo Daler Silfm:t. Men Boktryckare-Enkor måge oklandrade och utan någon afgift til Societeten, genom Factorer drifwa Tryckeriet efter theras afledne Män, så länge the äro ogifte, och i stånd at wärket behörigen underhålla.
ART. III
Angående ordningen för och emellan Boktryckerie-Ägarne.
§. 1.
Alle Boktryckare böra nu i början ingifwa til Societeten en förtekning på sine redan tryckte Förlags-böcker, hwaruti jemwäl tydeligen utsättes, på hwilka Wårt nådige Privilegium är utfärdat. En dylik förtekning böra the sedermera hwart halft år insända öfwer alt hwad the antingen på egit eller andras förlag i thet förflutne halfwa året tryckt, eller ännu hafwa under Prässen. Af thesse förtekningar besörjer sedan Societeten, at en pålitelig Catalogue öfwer alt, hwad i Riket tryckes, hwart halft år blifwer författad och utgifwen.
§. 2.
Then Boktryckare eller Förläggare, som uppå någon Bok eller Tractat Wårt nådiga Privilegium erhålla wil, bör tillika framte bewis, at thensamma i Manuscript är färdig, eller om thet
är et wärk, som stycketals utkommer, at åtminstone första delen theraf är utarbetad. Så snart Privilegium utfärdat är, bör innehafwaren genast i Societeten låta thet antekna, samt i the allmänna tidningar thet kundgöra. Warder sådant försummat, skylle sig sielf för then skada och förlust, som honom therigenom kan tilskyndas.
§. 3.
The Böcker och Tractater, på hwilka Wårt nådige Privilegium således utfärdat är, må ingen wid thet theruti utsatte wite, understå sig, at eftertrycka, icke heller the mindre skrifter intil tijo eller tolf ark, som en annan, fast än utan Privilegium, efter Manuscript först uplagt, wid bot af tijo à tjugu Daler Silfm:t, efter omständigheterne, och Exemplarens confiscation, thens ensak, som förfördelad blifwit. Är Privilegii tiden förfluten, eller är en sådan utom Privilegium uplagd mindre skrift genom Exemplarens skingrande rar blefwen, må en annan then uplägga, i fall then förra förläggaren eller thess rätts innehafware, hwilken thet förut hembjudas bör, sig sådant icke wil åtaga. Then, som någon öfwersättning med eller utan Privilegium utgifwa wil, bör sådant hos Wårt och Riksens Cancellie-Collegium anmäla, samt prof af sitt arbete inlämna, och sedan han tilstånd til thess utgifwande