Lauritz Benedicht's Printing Monopoly, Copenhagen (1565)

Source: Danske Kancelli: Registre over alle Lande nr. 5-10 (1546-1571) B19D: 8 1561 – 1566. Location: The Danish National Archives.

Lauritz Benedicht's Printing Monopoly, Copenhagen (1565), Primary Sources on Copyright (1450-1900), eds L. Bently & M. Kretschmer,

Back | Record | Images | No Commentaries
Translation only | Transcription only | Show all | Bundled images as pdf

4 transcripted pages

Chapter 1 Page 1

Laurtiz Benedicht fick frihet paa hans tryckerij saa liudendis.

Wij Frederich then anden &c. Giøre alle witterligt, att efflertj thenne breffuiser oss elske Lauritz Benedicht, borger och bogtrøcker her wdi wor kiøbsted Kiøpnehaffn, seg wnderdanigst tilbiuder at wille holde her samestedz ett ferdigt tryckeri, saa att her wdj riiget, saa well som andenstedz, maa prentis latine, danske och thydske wdj alle maade wstraffeligh: Tha paa thett same trøckerie oss och wore effterkomere koninger wdj Danmarck till ere och wore riiger till nøtte och gaffn maa forfremis och wed god macht holdis, saa och paa thett forne Lauritzs Benedicht maa komme till hanns wdlagde peninge, som hand wdj saa maade paa hues hand prenter bekostendis worder, haffue wij

Chapter 1 Page 2

aff wor synderlige gunst och naade wndt och tilladett, och nu mett thette wort opne breff wnde och tillade att forne Lauritzs Benedicht aldene och ingen anden maa och skall frij wbehindrett prente alle the bøger, latine, danske och.thydske, som her wdj riigett wdgaaer och prentis skulle. Dog skall hand ingen bøgger, smaa eller store, latine, danske eller tydske, enthen soluta oratione, paa wers eller rim, ey heller pasquiller, eller nogett andett prente, førend enthen thett gandsche vniuersitet eller then største hob, som best seg forstuar paa then materie, ther prentis skall, om then kand were Gud till ere, religionen till bestandh och riigett till gaffn, fange thett offuerseett och aproberit. Will och nogenn nøde hanom till att prente nogett, sigendis thenom thett att wille forsuare, skall hand thett icke maa giøre, wden vniuersitetet thet først aproberer, møget mindre skall hand maa driste seg sielluff till at prente nogett wden vniuersitetens sambtycke, och hues exemplar, store eller smaa, hanndh prentendis worder, skall ingen her wdj riigett hannom efflertrøcke, menn ther som nogen wden riigett trøcker effter hanom nogne the bøger, hand tillfornn trøckt haffuer, tha skulle the icke tillkiøbs føris hid ind wdj rigett, ey heller her sielgis eller affhenndis, emeden och ald thenn stundh same bøger huos


Chapter 1 Page 3

Lauritzs Benedicht till kiøbs fangelig ere. Ther som och nogenn bøgger wdgaaer, som skall prendtiss, skulle the wdj rette thidh forne Lauritz Benedicht tilskickis, paa thett hand icke ther mett skall offuerilis, men wdi thide kand rede seg paa suenne, papir och andett, hues handh skall paaholde. Och hues høgger forne Lauritz Benedicht i saa maade prentendis worder, skall hand mett ald fliidh och skickelighed ferdige giøre, saa the findis wstraffeligh. Och saa mange bøger hand sielluff bekoster och fall holder, skall hand sielge och affhende till thennom, same høgger behoff haffuer och kiøbe wille, for ett skielligt werdh ejfter tidens leiglighedh, saa att mand icke met rete kand klage offuer hanom, att hand er fordyr enthen mett arbeidhsløn eller kiøbet. Kommer ther och clage offuer hanom, att hand emod nogen forne Article moduillig giørendis worder, och thett hanom skielligen offuer beuises kandh, skall hand paamindis første och anden gangh, och ther som hand tha icke retter seg sielluff, skall hand haffue


Chapter 1 Page 4

forbrot thenne wor Priuilegie och benaadinge. Thij forbiude wij alle, ehuo the helst ere eller were kunde, forne Lauritz Benedicht her emod at hindre, eller nogen bøger, effter som foreskreffuit staar, effter att trycke eller emod hans wilge att fall holde, saa framt the ieke wille haffue forbrot same bøgger, och alt hues andet the halfue mett att fare, halffparten till oss, och anden halluffparten til forne Lauritz Benedicht; och ther till mett straffis som the, wore breffue och. budh icke achte wille.

Datum Kiøpnehaffn then xxiiij Nouembris Aar &c. Mdlxv.


Transcription by: Maren Rath


Copyright History resource developed in partnership with:

Our Partners

Copyright statement

You may copy and distribute the translations and commentaries in this resource, or parts of such translations and commentaries, in any medium, for non-commercial purposes as long as the authorship of the commentaries and translations is acknowledged, and you indicate the source as Bently & Kretschmer (eds), Primary Sources on Copyright (1450-1900) (

With the exception of commentaries that are available under a CC-BY licence (compliant with UKRI policy) you may not publish individual documents or parts of the database for any commercial purposes, including charging a fee for providing access to these documents via a network. This licence does not affect your statutory rights of fair dealing.

Although the original documents in this database are in the public domain, we are unable to grant you the right to reproduce or duplicate some of these documents in so far as the images or scans are protected by copyright or we have only been able to reproduce them here by giving contractual undertakings. For the status of any particular images, please consult the information relating to copyright in the bibliographic records.

Primary Sources on Copyright (1450-1900) is co-published by Faculty of Law, University of Cambridge, 10 West Road, Cambridge CB3 9DZ, UK and CREATe, School of Law, University of Glasgow, 10 The Square, Glasgow G12 8QQ, UK